Mansjouren har haft en ökad ström de senaste två åren. Nära 11 000 samtal har besvarats i år. Det är dubbelt så många jämfört med förra året och en kraftig ökning från 2020 då antalet låg på drygt 3 600 samtal.

I nuläget är de 30 volontärer men ordförande Peter Svanborg uppger att de behöver lika många till för att klara kapaciteten.

– Jag tror att det är ungefär hälften som vi inte kan fånga upp för att vi inte har tillräckligt med bemanning. Men vi kan inte heller ha ett team som sitter och väntar eftersom samtalen kommer stötvis när det ringer mindre.

Ett av skälen till att fler män hör av sig, tror han, är att många har problem i förhållandet som legat kvar från coronapandemin.

– Det vi ser nu är effekten av att man har gått på varandra under pandemin. Man har jobbat hemma tillsammans och det har blivit svårare att ta hand om relationen.

”Vårdnadstvist”

Han tror också att det handlar om att tabun över mäns psykiska ohälsa har minskat.

– Vi är inte så vana att ta hjälp men det håller på att ändras, tack och lov. Det ses mer som en styrka idag.

Många är utsatta för psykisk misshandel, hotas om fysisk våld eller skilsmässa samt känner sig kontrollerade, pressade eller ifrågasatta av sin partner, berättar Peter Svanborg.

– Det handlar också om att bedrövade pappor inte får träffa sina barn. Man kanske är mitt i en vårdnadstvist där partnern har flyttat iväg någonstans med barnen.

Saknar 600 volontärer

Även Jourhavande medmänniska har svårt att klara av att svara de som ringer. 120 volontärer hanterar i genomsnitt 20 stödmöten om dygnet, som är mer än två minuter långt. Det blir totalt drygt 10 000 samtal varje år.

– Vår kapacitet att ta emot samtal är begränsad och vi hinner bara att samtala med cirka 20 procent av dem som ringer in till vår växel. För att kunna ta alla samtal skulle vi behöva vara fem gånger så många volontärer som idag säger Henrik Edström, ordförande.

Tufft under julhelgen

Samtalslinjen Frisk och fri för personer med ätstörningar ser även de ett ökat tryck på kontaktförsök och särskilt nu under julhelgen då det finns ett stort fokus på mat.

– Det som också händer under storhelger är att många rutiner ruckas. Rutiner kan vara en trygghet och det som får vardagen att fungera hyfsat normalt sett, därför kan det bli svårhanterbart och ångestfullt på grund av det, säger Marika Rasmusson, pressansvarig.