​- De har stor makt att påverka samhällsutvecklingen och när de som har mycket makt i samhället har väldigt skilda ekonomiska förutsättningar jämfört med alla andra, så riskerar det att påverka deras beslut, säger Anna Almqvist, som är LO-ekonom. ​

Anna Almqvist ligger bakom LO-rapporten ”Makteliten – i en egen bubbla” som ska presenteras i dag onsdag. LO-rapporten granskar hur inkomstutvecklingen ser ut för de som har olika maktpositioner i det svenska samhället, jämfört med utvecklingen för en vanlig industriarbetarlön. I ett längre perspektiv har inkomstklyftan vidgats alltsedan 1980 och den brantaste utvecklingen rör den ekonomiska eliten. 1980 tjänade en toppchef inom näringslivet i genomsnitt motsvarande nio industriarbetarlöner. 2018 var den uppe i 61.​

Utvecklingen med det vidgade gapet mellan den ekonomiska eliten och vanliga löntagare har varit konstant genom åren, med undantag för år med kraftiga lågkonjunkturer och branta fall på börsen. Dessutom har gapet fortsatt att vidgas oavsett politisk majoritet i riksdagen, alltså även under de senare år då Socialdemokraterna har suttit vid makten.

Magnus Henrekson är vd för Institutet för Näringslivsforskning. Han anser inte att den vidgade inkomstklyftan är ett så stort problem som LO gör gällande:​

– De som tjänar allra mest, om vd:n gör ett bra jobb, är aktieägarna. Så man kan se det som att vd:n fattar viktiga operativa beslut som skapar de här värdena, och får del av det. Sedan betalar vd:n ungefär två tredjedelar av sin ersättning i skatt dessutom, säger Magnus Henrekson. ​