När John Bauerkoncernen gick i konkurs den 12 juni 2013 berördes 11 000 elever och 1 600 lärare. En del skolor fick till slut nya godkända ägare, men en tredjedel av John Bauergymnasierna stängde för gott vid skolavslutningen. Eleverna där tvingades hitta nya skolor att fortsätta sin gymnasieutbildning på.

Riskkapitalbolaget Axcel  värderade John Bauer till 675 miljoner kronor vid köpet 2008. Man trodde på tillväxt och lönsamhet men det enda som växte till slut var problemen.

Eleverna svek

2011  blev det plötsligt svårare att locka elever, bland annat på grund av uppmärksammade kvalitetsproblem och den nya gymnasiereformen som skrämde bort ungdomar eftersom den automatiska behörigheten till högskola var borta.

Till slut konstaterade banken att John Bauer inte längre uppfyllde de ekonomiska villkoren för lånen.

Axcel sköt till nya pengar, sammanlagt 100 miljoner kronor. I februari 2013 beslutade man lägga ner flera av de mest krisdrabbade skolorna. Man försökte sälja hela koncernen, men ingen ville köpa den. För att kunna driva verksamheten vidare hade det enligt Axcel behövts ytterligare 200-300 miljoner kronor.

Bristen en miljard

De pengar ville inte riskkapitalbolaget satsa, och därför blev det nedläggning och konkurs. Totalt förlorade Axcel 340 miljoner kronor på sin investering. Bristen i konkursbona var en miljard kronor. Bland dem som förlorade mest i konkursen fanns banken, de förra ägarna som hade fordringar, skattebetalarna som fick gå in med lönegaranti, och fastighetsägarna som hyrde ut lokaler.

Konkursförvaltaren har upptäckt att Axcel har pantsatt skolverksamheten i dotterbolagen för lån i ett holdingbolag, något som skulle kunna vara otillåtet eller till och med olagligt. Det tillbakavisar Axcel bestämt. Men redovisningen är så komplicerad att konkursförvaltaren skickat en lastbil med dokument till en internationell revisionsbyrå som ska utreda konkursen i månader.