I SVT/Verians senaste väljarbarometer får kategorin ”Övrigt” 3,1 procent av rösterna. Där ingår partier som inte sitter i riksdagen, inklusive Folklistan.
Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian, tror att det blir svårt för Folklistan att ta sig över spärren på 4 procent.
– De fick väldigt mycket uppmärksamhet när de lanserades, men de har försvunnit lite från debatten. Nu handlar det mest om riksdagspartierna.
Historiskt har EU-valet varit ett bra tillfälle för nya partier att skaffa sig makt. Junilistan, Piratpartiet och Feministiskt initiativ är tre småpartier som tidigare tagit plats i EU-parlamentet.
”Folklistan är ett elitprojekt”
Såväl Fi som PP gagnades av att det fanns ett stort fokus på partiernas profilfrågor. Det är både Gudrun Schyman, tidigare partiledare för Fi, och Amelia Andersdotter, EU-parlamentariker för PP, eniga om. Det är också här det brister för Folklistan, enligt dem.
– Folklistan är ett elitprojekt. De kommer i sista minuten och lanserar sig på ett sätt som är rätt uppseendeväckande, men jag har tittat på deras prioriterade frågor och det finns ingenting där som inte återfinns hos de andra partierna, säger Gudrun Schyman.
– Det är svårt att bli framgångsrik i politiken utan att ha något unikt värde för väljarna, säger Amelia Andersdotter.
”En vitalisering av demokratin”
Folklistans toppkandidat Jan Emanuel anser tvärtom att de har en tydlig profil.
– Vi har ju till skillnad från något annat parti tio konkreta sakpolitiska frågor. För första gången någonsin så är det en partisamverkan där man söker gemenskap kring lösningar istället för att fokusera på skillnader mellan partier. Det är en vitalisering av demokratin, säger han.
Han köper inte bilden av att det går dåligt i opinionen, utan menar att de opinionsundersökningar som publicerats är missvisande då hans parti inte finns som svarsalternativ.
Istället vill han lyfta en opinionsundersökning som Folklistan själva beställt där de uppnår 8,36 procent.