Vrakexperten Linus Andersson och journalisten Henrik Evertsson har under en tid stått åtalade för att ha brutit mot lagen om gravfrid vid Estoniavraket. Klockan elva på måndagsförmiddagen kom beskedet från Göteborgs tingsrätt om att de frias från misstankar om att ha stört gravfriden när de sände ner en dykrobot till vraket.

Under rättegången ställdes nationell lagstiftning mot internationell lagstiftning.

– Det rättsliga problemet är att Estonia ligger på internationellt vatten. Det gör att det finns andra principer, lagar och normer man måste ta hänsyn till. På internationellt vatten är det den stat vars fartyg man befinner sig på som har rätt att döma över de gärningar som begås där, säger Dennis Martinsson i SVT:s sändning.

”Där brister det”

Det innebär att Tyskland har rätten att döma i fallet, enligt tingsrättens resonemang. Men eftersom Tyskland inte har skrivit på avtalet om gravfrid kompliceras det hela ytterligare.

– För att det skulle kunna gå att döma de här personerna i en svensk domstol hade Tyskland behövt ha samma lagstiftning i sitt land, och det har man inte. Så där brister det, säger Dennis Martinsson.

Domstolen har därmed slagit fast att internationell lagstiftning väger tyngre än den nationella lagstiftning som förbjuder undervattensverksamhet på platsen.

– Det är ganska intressant att få det här prövat i en högre instans. I tillämpningen i domstolarna förutsätter man att våra svenska lagar och regler är förenliga med de här internationella reglerna, säger Dennis Martinsson.

Nytt lagförslag

Redan nästa månad väntas ett lagförslag om ändringar i gravfriden runt Estonia vara klart. Detta efter att tre haverikommissioner begärt att få genomföra nya dykningar vid Estonias vrak.

Målet med den nya lagstiftningen är att behöriga myndigheter ska kunna genomföra nya dykningar till sommaren.