Dykningarna vid vraket efter Estonia ledde till ett åtal mot två svenskar, och på måndagen hölls rättegången. Till höger de båda åtalade: journalisten Henrik Evertsson och bakom honom (iförd munskydd) vrakexperten Linus Andersson. Foto: Dplay/TT

Dykningarna vid Estonia – knivigt fall för rätten

Uppdaterad
Publicerad

På måndagen hölls rättegången mot Henrik Evertsson och Linus Andersson, svenskarna som deltog i dykexpeditionen vid Estonia. De bröt mot den svenska lag som värnar gravfriden vid vraket. Men de båda åtalade anser att svensk lag inte gäller i detta fall.

Åklagaren Helene Gestrin känner sig säker på att få en fällande dom – något hon måste vara övertygad om för att ens få väcka åtal.  

– Dessutom har riksåklagaren gett mig åtalstillstånd. Det är nödvändigt när det som i detta fall rör sig om svenska medborgare på internationellt vatten, säger hon.

Estoniakatastrofen

Vad som faktiskt har hänt är åklagaren och de misstänkta ovanligt nog helt överens om.  

Journalisten Henrik Evertsson och vrakexperten och göteborgaren Linus Andersson har befunnit sig på ett tyskt fartyg vid Estonias haveriplats, skickat ner en dykrobot och noggrant dokumenterat vraket. De hittade då ett större hål i sidan på fartyget – något som inte omnämns i haverikommissionens rapport. 

Blev uppmärksammad dokumentär

Resultatet redovisades i en dokumentärserie. Uppgifterna har fått stor uppmärksamhet och lett till krav på både nya undersökningar och på att lagen skrivs om. 

Men: Att genomföra undervattensarbete på platsen är enligt svensk, estnisk och finsk lag förbjudet. Så frågan är hur det här ska bedömas straffrättsligt.  

De misstänkta påpekar att platsen ligger på internationellt vatten och att de arbetade på ett tyskt fartyg och därför omfattas av tysk lag.

Bristfällig utredning

Deras syfte var att samla in fakta. De anser att den ursprungliga haveriutredningen är bristfällig och väcker både frågor och konspirationsteorier. Och de försäkrar gång på gång att de var noga med att inte störa gravfriden; att bara filma från utsidan, inte plocka upp något och lämna vraket exakt så som de fann det. Ett av världens största medieföretag hade först gjort en juridisk utredning och gett klartecken.  

Men räcker de invändningarna?  

Det ska Göteborgs Tingsrätt nu grunna på. Domen ska meddelas den 8 februari. Vilket domslutet än blir är det troligt att ärendet fortsätter till både hovrätt och Högsta domstolen.

I klippet ovan kan du höra hur de åtalade och deras advokater resonerar. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Estoniakatastrofen

Mer i ämnet