• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) vid en digital pressträff tillsammans med John Ahlberk generaldirektör på Statens haverikommission om dykningar vid Estonias vrak. Foto: Anders Wiklund/TT

Regeringen vill möjliggöra nya dykningar vid Estonia

Uppdaterad
Publicerad

Statens Haverikommission vill göra nya dykningar vid Estonia och har därför begärt att regeringen ändrar lagen om griftefrid vid vraket så att dykningar kan göras. Det säger inrikesminister Mikael Damberg vid en pressträff på fredagen.

– Haverikommissionen har idag lämnat in en hemställan om att regeringen bör göra det möjligt med nya undersökningar vid Estonias vrak, säger Mikael Damberg.

Enligt inrikesministern har regeringen därför påbörjat ett analysarbete om griftefriden vid Estonia och på vilket sätt reglerna skulle kunna ändras.

Estoniakatastrofens efterspel

– Regeringen kommer inte att upphäva griftefriden, däremot kommer vi att se över hur lagen kan anpassas för att möjliggöra de undersökningar som haverikommissionen vill genomföra.

Det var i höstas som Discovery avslöjande att det finns hål i fartygets skrov, något som inte framkom vid den slutliga haverirapporten från 1997.

Ny bedömning kräver nya dykningar

Sedan i höstas deltar den Svenska Haverikommissionen, tillsammans med finska och estniska myndigheter, i ett undersökningsarbete om hålen i Estonias skrov och det är som ett led i det arbetet som man vill göra nya undervattensundersökningar.

– Syftet med den pågående bedömningen är att överväga om den nya informationen om hålen ger anledning att revidera de slutsatser om olycksorsaken som drogs i rapporten från 1997, säger John Ahlberk, generaldirektör på Statens Haverikommission.

Dykningarna ska även ge svar på nya utredningsåtgärder behöver vidtas och i så fall vilka.

– Det kan handla om undersökning av skrovet, skador och de två hålen, säger John Ahlberk som tillägger att man vid dykningarna även kan behöva studera insidan av fartyget samt bärga mindre delar från fartyget eller från havets botten.

Inrikesminister Mikael Damberg tror att lagändringarna vara på plats relativt fort.

Lagändringar på plats första halvåret 2021

– Min ambition att vi ska göra ändringarna under det första halvåret 2021, säger han.

Mikael Damberg uppger vidare att det enligt hans bedömning finns en majoritet i riksdagen för att göra ändringar i lagen.

852 personer omkom

Passagerarfärjan Estonia förliste den 28 september 1994. Den officiella rapporten från 1997 slog fast att det inte fanns några hål i fartygets skrov.

Av 989 personer ombord förolyckades 852 människor. Bara 137 personer överlevde katastrofen.

Ta del av hela presskonferensen här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Estoniakatastrofens efterspel

Mer i ämnet