I februari förra året hittades en 31-årig småbarnsmamma liggande på gatan i Lidköping. Kvinnan hade hela handväskan full med läkemedel. Människor som hittar henne på gatan är övertygade om att hon behöver sjukvård och ringer 112, men istället för att skickas till sjukhus skickas hon till arresten.
I arresten är kvinnan orolig, hon vankar av och an i sin cell och pratar om sin dotter som skulle ha hämtats på dagis. Kvinnan blir, enligt dokumentation från arresten, tillsagd att gå och lägga sig. En stund senare upptäcks att hon har slutat att andas och senare dödförklaras kvinnan.
”Hamnade på fel ställe”
I förundersökningen konstateras att kvinnan dött av läkemedelsförgiftning. Den läkare som obducerade kvinnan säger att lägga sig ned i det tillståndet ökar risken för andningsstopp, något kvinnan alltså uppmanas göra av arrestpersonalen.
Hade kvinnan kommit direkt till sjukhus istället för arresten hade hon överlevt, konstaterar rättsläkaren i förundersökningen. Han får medhåll av Kai Knudsen, som är expert i klinisk toxikologi vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
– Hon hade hamnat på fel ställe kan man säga. Det här är något som vi normalt klarar av på sjukhus.
Tror du att hon skulle ha levt i dag om hon kommit in?
– Jag tror det.
Och det samma gäller flera av de andra som har dött i landets arrester, anser han.
Från januari 2012 och fram till i dag är det åtta människor dött i svenska polisarrester. När SVT granskar utredningarna visar det sig att alla utom en, omhändertagits av polisen enligt lagen om berusade och satts i så kallad fyllecell. Fyra av dem hade stora mängder läkemedel i kroppen, som enligt de rättsmedicinska undersökningarna sannolikt bidragit till döden. I två fall finns ännu inget slutgiltigt obduktionsutlåtande men i polisens noteringar finns uppgifter om att männen haft medicin och narkotikaburkar på sig när de togs om hand.
Larmar för sent varje gång
SVT har bett Kai Knudsen, expert i klinisk toxikologi, att titta på samma dödsfallsutredningar som SVT har granskat. Han menar att de inspektioner som görs i arresterna ofta inte är tillräckliga.
– Man har någon som inspekterar de här personerna var 15:e minut och det räcker inte om man helt plötsligt upptäcker någon som har slutat att andas. I de här fallen som har lett till döden har man sett att man har larmat när personen inte längre andas, men det har varit för sent vid varje tillfälle.
Skillnaden mellan att hamna i en arrest istället för sjukhus, kan vara skillnaden mellan liv och död menar han.
– Jag är övertygad om att flera av de här fallen, om de hade varit på sjukhus, i alla fall på en intensivvårdsavdelning så hade man kunnat rädda livet på dem.
Lagen om omhändertagande av berusade personer (lob)
Lob är en svensk lag, som ger polisen rätt att omhänderta en berusad, som inte kan ta hand om sig själv eller som utgör en fara för sig själv eller andra.
Den enskilde polisen på fältet fattar det initiala beslutet om ett omhändertagande med stöd av lob.
Det är polisens ansvar att bedöma och skyndsamt överföra den omhändertagne till den vård som han eller hon behöver. Den omhändertagne ska läkarundersökas om tillståndet misstänks vara förorsakat av sjukdom eller om man kan befara skallskador, inre skador, alternativt en inte obetydlig kroppsskada.
Efter omhändertagandet ska den omhändertagne transporteras till den plats och enhet som bäst svarar mot hans eller hennes behov (tex. tillnyktringsenhet, annan vårdinrättning, socialtjänst, anhörig eller arrest som det sista alternativet.)
Vid ett omhändertagande följer också åtskilliga rättsliga konsekvenser:
- Omhändertagna som identifieras skickas till Trafiksäkerhetsverket, där det blir en belastningsuppgift i körkortsregistret i två år.
- Ett enda lob-ärende är tillräckligt för att en person ska förvägras rätten till sökt vapenlicens.
- Andra konsekvenser som kan följa är att socialnämnden underrättas och att omhändertagandet får återverkningar i samband med straffmätning. Det kan även innebära en försvårande omständighet i vårdnadstvister.
- I dag finns det ingen möjlighet till en opartisk prövning om LOB-omhändertagandet var lagligen grundat.