Militäralliansen Nato kräver att Ryssland drar tillbaka sina trupper från Ukrainas territorium och att landet minskar sin militära närvaro i regionen.
Men Rysslands motiv för militär närvaro nära och i Ukraina är tydligt. Det säger en av Europas ledande experter på de politiska relationerna mellan Ryssland, EU och Ukraina.
– Ryssland är inte intresserat av delar av Ukraina, Ryssland är intresserat av att behärska hela Ukraina. Ryssland vill betraktas som en stormakt och då måste man ha anhängare. Det behöver inte nödvändigtvis vara vänner eller allierade, men länder där man har makt att lägga in ett veto vad gäller den politiska utvecklingen, säger Arkady Moshes.
”Hindra Nato”
Arkady Moshes är utbildad i Moskva och leder forskningen om Ryssland vid Finlands utrikespolitiska institut i Helsingfors FIIA.
– Ryssland vill kunna styra Ukrainas utrikespolitiska utveckling och i viss mån även den inrikespolitiska utvecklingen. För att lyckas med det måste man visa att man har tillräckliga maktmedel för att se till att Ukraina fogar sig.
Han bedömer att Rysslands intresse av Ukraina är främst politiskt. Men det handlar också om att stoppa Ukraina från att bli medlem i militäralliansen Nato och att Natoländer upprättar militärbaser där.
– Det handlar främst om politiska intressen, men i Moskva hävdas det, och det anses nog stämma, att det finns ett geostrategiskt intresse. Det sades ju för sju år sen att om Ryssland inte hade erövrat Krim så skulle det nu ha funnits Natobaser där. Att hindra Ukraina från att gå med i Nato eller andra västerländska säkerhetsallianser skulle då vara en påtaglig del av strategin.
Huvudmotiv
Moshes är övertygad om att Natofrågan är huvudmotiv.
– Ja, det är definitivt så Moskva ser på situationen, men det är inte helt övertygande, för Nato har redan en närvaro i Estland, som ligger mindre än 20 mil från Sankt Petersburg, ungefär samma avstånd som från Moskva till Natos eventuella framtida baser i östra Ukraina.
Han fortsätter:
– Deras intressen sträcker sig längre än så. Det är så här man har uttalat sig och argumenterat, men i verkligheten handlar det om politisk kontroll över de forna sovjetiska områdena.
Fakta Ukraina
Ukraina blev självständigt 1991, men frigörelsen från Sovjetunionen var svår och landet har präglats av ett tidvis auktoritärt och ständigt korrumperat styre med starka inneboende motsättningar.
En revolution 2014 förde Ukraina på kollisionskurs med Ryssland, som annekterade halvön Krim och iscensatte ett väpnat uppror i landets östra delar.
Hotet från Ryssland har gett Ukraina starkt stöd från EU och USA, men fortsatt korruption kan få stödet att svikta.
Källa: Utrikespolitiska institutet