Tvådelad bild. Till vänster: Person i mörk kavaj. Till höger: Rött vin hälls i glas.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Sommar-OS, franska viner och The Beatles har alla en sak gemensamt – samtliga har varit föremål för bojkott. Foto: SVT/ TT

Experten: Bojkotter har gjorts förr – men får inte alltid effekt

Uppdaterad
Publicerad

På måndagen gick startskotten för ett initiativ startat i sociala medier för att bojkotta de stora matvarukedjorna i Sverige. Hur stor effekt köpstrejken får på matjättarna är fortfarande ovisst. Men en indikation kan kanske hitta om man blickar bakåt i tiden.

– Bojkotter har gjorts förr. De har inte alltid någon större effekt på branschen, sa Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Lunds universitet förra veckan i SVT:s Morgonstudion.

Veckans bojkott handlar om att inte handla hos Ica, Coop, Hemköp, Willys, City Gross och Lidl under vecka 12.

Bojkotten av matvarujättarna

Sofia Ulver tror inte matbutiksbojkotten kommer att påverka företagen ekonomiskt – men i opinionen kan den ha en effekt.

– Det viktigaste med bojkotten blir att livsmedelsjättarna kommer att behöva förklara vad som ligger bakom dessa priserna. För de upplevs inte rationella för konsumenter, säger hon.

Historiska bojkotter

Blickar man tillbaka i tiden har bojkott som medel för förändring använts flitigt mot andra aktörer.

Ett exempel är när omvärlden tog ställning mot Frankrikes provsprängningar av kärnvapen som pågått sedan 1960-talet. När president Jacques Chirac 1995 meddelade nya tester, utlöste det en global bojkott mot franska viner, där många svenskar deltog.

I spelaren ovan: Se bojkotterna från arkivet mot sommar-OS, The Beatles och franska viner.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Bojkotten av matvarujättarna

Mer i ämnet