I Vittangi sjönk temperaturen den 5 januari till minus 44, 6 grader, det kallaste på nästan 25 år. Under början av januari höll kylan Skandinavien i ett järngrepp, med trafikproblem, stängda skolor och höga elpriser som följd.

Extremkylan allt mer ovanlig

Men hur har klimatförändringarna påverkat sådana köldknäppar? Den frågan har nu forskare inom World Weather Attribution besvarat genom bedöma sannolikheten för liknande händelser utifrån klimatmodeller och väderstatistik. Resultatet visar att uppvärmningen har gjort att sannolikheten är bara en femtedel så hög, med andra ord; det är fem gånger så ovanligt med liknande perioder av extremkyla idag som det var på 1800-talet, innan klimatförändringarna.

– På en varmare planet blir köldknäppar ovanligare och mindre intensiva. Men, det är inte något att fira. Utsläpp från fossila bränslen förstärker extremväder över hela världen och gör livet farligare, dyrare och mer osäkert, säger Izidine Pinto, forskare på Nederländska meteorologiska institutet.

Arktis värms fortare

Rapporten visar också att extremkylan 1-5 januari skulle ha varit omkring fyra grader kallare om det inte vore för att människan har värmt upp planeten med sina utsläpp.

– Man ska inte se vår studie som goda nyheter. Norr om Sverige, Norge och Finland orsakar klimatförändringarna enorma förluster av is i Arktis, vilket påskyndar uppvärmningen i regionen, säger Sjoukje Philip, en annan av forskarna bakom rapporten.

Kanske ännu mer sällan

Köldknäppen i januari var inte unik. Det var bara den tolfte kallaste sedan 50-talet. Och med dagens uppvärmning kommer ändå liknande köldknäppar att inträffa vart 15:e år enligt rapporten. Men alltså betydligt mer sällan och inte heller lika kallt som förr.

Fortsätter klimatförändringarna blir det ännu mildare och mer sällan. Om uppvärmningen når 2 grader (idag 1,2) kommer köldtopparna bli ytterligare 2,5 grader varmare enligt rapporten.