-Det är ”sponsored stories” man köper, förklarar Jannike Gerdin på Altia Corporation som ligger bakom annonsen för vinet Drostdy-Hof. Det är något som går automatiskt via Facebook, och inget vi styr eller manipulerar.
Hamnar i nyhetsflödet
Annonserna på Facebook hamnar i nyhetsflödet både i dator- och mobilversionen. De dyker upp emellan de vanliga uppdateringarna från vännerna.
Annonserna är utformade så att ”vänner” man känner rekommenderar produkten med en tumme upp och texten ”Din vän X gillar produkten Y.”
Men eftersom de personer som SVT vidtalat inte ”gillat” någon av produkterna ifråga kan man fråga sig om siffrorna på antalet ”gillningar” blåses upp av någon inblandad part?
-Det vore ju förjävligt, säger Jannike Gerdin. Jag som kund som köper annonser vill ju ha riktiga likes, inte påhittade likes. Vi vill bara ha riktiga mätbara annonser.
Klockslag stämmer inte heller
En annan Facebook-användare ska enligt Facebooks egen logg ha ”gillat” vinet La Galope den 2:a november klockan 17:20. Men just den dagen är personen ifråga helt säker på att han inte använt varken dator eller mobil, han spenderade dagen med sin flickvän och de var inte uppkopplade vid något tillfälle.
Har inte heller klickat på någon relaterad tävling
Ytterligare en annan Facebook-användare kan se på sin egen Facebook-sida att han ska ha ”gillat” ett visst vin den 22:a oktober, och ett annat vin den 31 oktober. Men själv är han helt säker på att han varken gillat vinerna eller någon annan sida, app eller tävling som skulle kunna kopplas till vinprodukterna ifråga.
Tilläggas kan att alla personer SVT haft kontakt med om dessa gillningar är mycket vana internet-användare som sällan klickar på någon ”gilla”-knapp överhuvudtaget – och som säger att de skulle ha lagt märke till om de råkade klicka på en ”gilla”-knapp av misstag.
-Det skulle kunna vara att de råkat klicka på en annons med gilla-funktion i mobilen av misstag, säger Anders Ridell på Wisely (byrån som beställt annonsen). Mobilen är lite laggig [ung. ”senfärdig”, red anm] och det är lätt att trycka fel.
Den förklaringen hjälper dock inte när vännen ifråga inte heller använt Facebook i mobilen den dag som Facebook påstår att gillningen skett.
Altia Corporation hänvisar oss också till marknadschefen Nina Fajerson:
Vad tycker du om de som säger att de inte gillat er produkt men ändå medverkar i reklamen?
-Det är väldigt konstigt, vi använder oss av en professionell mediebyrå, säger Nina Fajerson till SVT. Det kan i så fall vara att man råkat gilla i mobilen eller att ens konto blivit kidnappat.
Kan man inte misstänka att antalet ”gillningar” blåses upp av någon part?
-Det vore ju väldigt fel om det vore så, men jag rekommenderar dig att ta kontakt med Facebook och de som hanterar tekniken.
SVT har också pratat med Facebooks svenska presskontakt Jan Fredriksson:
Är det någon bugg som du hört talas om på sistone?
-Nej, inte vad jag har hört, så jag skulle inte tro det, men jag skulle behöva ta det här med handläggarna på Facebook så om du kan skicka skärmdumpar så kan jag kolla upp det.
Men hur ska folk kunna upptäcka ifall deras namn används i annonser för produkter de själva anser att de inte gillat?
-Genom att inte trycka på gilla-knappen. Och om man är osäker om man råkat komma åt den så kan man dubbelkolla i sina inställningar på vilka sidor som man har gillat. Där kan man ta bort de man inte vill ha kvar som gillade.
Facebook har tagit del av skärmdumpar med tidpunkter loggade för ”gillningar” och har ingen annan förklaring än att personerna kan ha råkat klicka gilla utan att själva ha lagt märke till det.
SVT har också tidigare rapporterat om personer som inte känns vid att de ”gillat” företag eller produkter som gör reklam i deras namn i nyhetsflödet.
Konsumentverket tveksamma
När SVT pratade om annonserna med Konsumentverket uppstod frågetecken kring om annonsernas utformning följer svensk lag oavsett huruvida de ”gillat” produkterna eller inte. Personer som medverkar i reklam ska specifikt tillfrågas om annonserna i fråga och det ska tydligt markeras i annonserna om personen faktiskt gillat produkten ifråga.
-Ansvaret för hur annonsen ser ut ligger hos företaget som ligger bakom annonsen, säger Konsumentverkets jurist Cecilia Norlander till SVT. Regeln är att man inte får använda namn i reklam på ett vilseledande sätt om man inte har fått deras tillåtelse och här verkar det ju som att en del blivit vilseledda.
Du som är Facebook-användare kan själv gå in i din tidslinje och hitta vilka sidor du tidigare gillat längre ner på sidan – och där klicka ”Visa alla”. Har du själv tips, åsikter eller idéer på ämnet – skicka gärna ett mejl till artikelförfattaren på adressen nedan.
Uppdatering: många har hört av sig till SVT med exempel på annonser där ”vännerna” som påstås rekommendera produkter inte kan minnas att de klickat på någon ”gilla”-knapp i ämnet. Fortsätt gärna skicka in exempel, helst med skärmdumpar. Och i tidslinjen kan man se vilken tidpunkt och datum som man ska ha gillat sidan ifråga (genom att klicka ”Visa alla” i ”Gillar”-rutan nere till höger).