Regeringen och Ekonomistyrningsverket använder så kallad konsoliderad statsskuld. Det betyder att man tagit bort lån mellan olika myndigheter inom staten. Den konsoliderade statsskulden är i dag drygt tusen miljarder kronor eller som andel av bruttonationalprodukten (BNP) – det vill säga hela Sveriges samlade ekonomiska aktivitet under ett år – 24 procent.

Enligt regeringens prognos kommer den ligga på 16 procent av BNP år 2021.

EU:s statistikmyndighet Eurostat räknar utifrån så kallad bruttostatsskuld. Då ingår hela den offentliga sektorn inklusive kommuner, landsting och pensionssystemet. Enligt EU:s sätt att räkna är statsskulden i dag runt 37 procent av BNP. Genomsnittet i EU är drygt 80 procent. Sverige hamnar bland de länder som har lägst statsskuld i EU. Danmark, Estland, Bulgarien och Luxemburg ligger i dag lägre.

Inte överstiga 60 procent

Enligt EU:s så kallade Maastrichtkriterier får inte statsskulden överstiga 60 procent av BNP, en regel som de flesta större EU-länder inte är i närheten av.

I en uppmärksammad rapport 2016 från den ekonomiska organisationen IMF skriver författarna att för ett land som under flera år haft god ekonomi så är fördelarna med att krympa statsskulden ”anmärkningsvärt låga”. Att till exempel minska skulden från 120 procent av BNP till 100 procent på några få år medför en ”mycket liten” reducerad risk.

Enligt studien kan i stället överskottskrav och skuldnedbetalningar bidra till högre inkomstskillnader och högre långsiktig arbetslöshet.

IMF:s forskare skriver att ”i stället för att medvetet driva en statsbudget med överskott för att minska statskulden kommer regeringar med ekonomiskt utrymme istället tjäna på att leva med statsskulden”.