Paret Gustavsson från Falköping hör till en grupp föräldrar som är kritiska till det svenska skolsystemet. I stället vill de hemundervisa sina barn utifrån en metod som bland annat kallas ”självstyrd inlärning”, och som SVT tidigare berättat om.

Föräldrarna har inte velat ställa upp på en intervju men svarar på frågor via mejl.

”Vi skulle helst vilja använda begrepp som ’self directed learning’, ’learning by doing’, ’föräldraledd utbildning’ eller ’worldschooling’. Det handlar ju inte om att man bara är hemma utan om att man har hela världen och alla möjliga platser och situationer där man kan lära sig”, skriver föräldrarna.

De menar att detta är ett mycket bättre pedagogiskt upplägg och att barnen genom deras sätt att lära blir mer motiverade och mer nyfikna än om de satt i ett klassrum.

”En annan fördel är att barnen har mycket roligare och får en bättre livskvalitet. Det är en viktig faktor för oss.”

Utbildningen är enligt föräldrarna snabbare, mer effektiv och kan göras mer individanpassad jämfört med om barnen gått i en vanlig skola.

”Vi köper hem mycket böcker inom alla ämnen. Vi har en individuellt anpassad och ganska flexibel plan för utbildningen. Sen försöker vi hitta en balans mellan en flexibel plan för utbildningen som är föräldraledd och att ge barnen frihet att själva utforska sina intressen.”

Föräldrarna berättar att när de exempelvis ska lära sig om fysik och kemi kan det gå till så att de ger barnen i uppgift att läsa ett kapitel i en bok och dagen efter går de igenom och pratar om vad de läst.

”Vi förklarar olika begrepp. Det blir ofta ganska spontant och spännande, barnen ställer frågor. Vi kan svara på många, men till slut brukar det ofta bli så komplicerade frågor så att vi trots högskoleutbildning inom naturvetenskap måste börja söka svar tillsammans på Google.”

Finns det inte en läroplan och utbildade lärare och pedagoger av en anledning?

”Om man ska undervisa 25 barn i ett klassrum så är det en fördel med väl utbildade lärare. I homeschooling så är det helt andra pedagogiska förutsättningar.”

Men en utbildning likt den som paret Gustavsson praktiserar är inte möjligt enligt svensk lag, eftersom skolplikten innebär en skyldighet för barn att få sin utbildning inom det svenska skolväsendet. Därför har familjen sedan flera år tillbaka rest mycket och varit utomlands i längre perioder, bland annat i Kenya, Turkiet och Italien.

Tvist med hemkommunen

Sedan läsåret 2013/2014 har Falköpings kommun på olika sätt försökt få de tre skolpliktiga barnen, den äldsta 13 år, att komma till skolan. Men föräldrarna anser, till skillnad från hemkommunen, att de under de senaste åren har vistats varaktigt utomlands i en omfattning som gör att barnen inte har skolplikt.

Ser ni ingen risk med ni genom att undervisa era barn hemma utestänger dem från vidare utbildning och kanske begränsar deras framtidsmöjligheter?

”Vi ser snarare en möjlighet till att vi ger dem bättre förutsättningar för vidare utbildning. Vår plan nu är amerikansk ’High School online’. Då får man ett amerikanskt ’High School diploma’ som man sen kan söka till universitet på både i Sverige och utomlands.”

Universitets- och högskolerådet utför bedömning av utländsk utbildning på gymnasie- och högskolenivå. Enligt myndigheten kan elever som avslutat sin utbildning på gymnasieskolor som är ackrediterade av godkänd ackrediteringsorganisation i USA söka sig vidare till universitet och högskola i Sverige.

Sedan augusti 2018 är familjen Gustavsson inte folkbokförd i Sverige, och barnen omfattas därför inte längre av skolplikten. Var de bor i dag vill föräldrarna inte svara på.

Barn- och utbildningsnämnden fortsätter dock att driva ärendet. De menar att det inte går att utesluta att föräldrarna har valt att skriva sig utomlands i direkt syfte att undgå vitespåföljd.