Regeringen vill undvika att bostadsköparna ”toppar upp” bolånen med dyrare och mer riskabla blancolån. Därför föreslog man för några veckor sedan att lånetaket för för bolån höjs från dagens 85 procent till 90 procent.
Men enligt Finansinspektionen, som fick i uppdrag att snabbt utreda förslaget, kommer det inte göra att hushållen minskar sin skuldsättning utan troligen till det rakt motsatta:
– Det kommer att innebära att hushållens skuldsättning ökar. Ur vår synpunkt är det ingen bra idé, säger Finansinspektionens chef Daniel Barr.
Högre priser
Om förslaget genomförs skulle en och annan blancolåntagare kunna få lägre boendekostnad. Men dessa är inte tillräckligt många – ungefär en av tio tar blancolån vid bostadsköp. FI tror att regeringens förslag skulle innebära att flertalet bostadsköpare väljer att ta större lån – och att den totala skuldsättningen därmed ökar.
Dessutom skulle åtgärden förmodligen göra att bostäderna blir dyrare.
– Mer pengar kommer att jaga samma befintliga bostadsbestånd, säger Daniel Barr.
Även det fråntar själva syftet, som är att pressa ner skuldsättningen. Samma priseffekt skulle sannolikt bli följden och därmed sätta krokben på regeringens andra uttalade syfte: att ett höjt bolånetak skulle sänka tröskeln in på bostadsmarknaden, resonerar Daniel Barr.
”Klokt se över”
Men även om FI inte gillar regeringens förslag om höjt bolånetak, är inte allt frid och fröjd. Daniel Barr upprepar vad han sagt tidigare – att de befintliga reglerna kring bolånetak och dubbla amorteringskrav inte har lyckats bryta trenden mot en allt högre skuldsättning.
-Därför är det klokt att se över vad man kan göra, säger Barr och hänvisar till den utredning som parallellt håller på att se över lånereglerna på bostadsmarknaden.
Ett annat förslag som regeringen samtidigt lade fram var ett förslag på att avskaffa ränteavdraget på blancolån, alltså lån utan säkerheter. Om detta återkommer FI tillsammans med fler remissinstanser senare.
Javascript är avstängt
Fakta: Därför finns lånetak
- Lånetaket innebär att ett hushåll, enligt dagens regler, får finansiera sitt bostadsköp med maximalt 85 procent av traditionella bostadslån. Omvänt kan sägas att bostadsköparen kontant måste lägga in 15 procent av köpesumman.
- Syftet är att hushållen inte ska låna för mycket. En alltför hög skuldsättning blir riskfyllt både för individen och samhällsekonomin.
- Men det går förstås att finansiera kontantdelen med andra typer av lån – då i huvudsak så kallade blancolån, som är dyrare eftersom det som regel inte finns några säkerheter kopplade till lånen.