Ex-general: Så kan Finland anslutas till Natos kärnvapenstyrkor

Uppdaterad
Publicerad

Finlands och Sveriges regeringar har sagt att de i nuläget inte kommer att göra några förbehåll när det gäller Natos kärnvapenstyrkor. Finlands tidigare försvarschef, general Jarmo Lindberg, förklarar vad det kan innebära som medlem i alliansen.

– Det skulle kunna handla om att delta i potentiella kärnvapenövningar – eller om det finns Nato-plattformar, flyg, fartyg som passerar finländskt luftrum.

Förra veckan blossade en ny debatt upp om kärnvapen i Sverige. Det inträffade efter att Finlands och Sveriges statsministrar på en gemensam presskonferens deklarerade att deras regeringar inte kommer ställa några förhandsvillkor när det gäller kärnvapen i Nato – åtminstone inte förrän ett medlemskap är klart.

– Vi bör inte ha några förbehåll. Det är inte något som vi aktivt diskuterar för tillfället. Först och främst ska vi bli medlemmar, sedan kan vi diskutera de frågorna, sade Sanna Marin (S).

Sverige och Nato

– Vi står sida vid sida med Finland, även i den här frågan. Självklart inser och accepterar vi alla Natos förmågor, så som Nato ser ut idag. Men jag tycker att Sverige och Finland borde dra exakt samma slutsatser, fortsatte Ulf Kristersson (M).

Några dagar senare uttalade sig president Sauli Niinistö, som formellt är landets ÖB.

– Även om vi inte har några förhandsbegränsningar för vårt Natomedlemskap har Finland inga planer att förvara kärnvapen på sitt territorium.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) och Finlands statsminister Sanna Marin (S) har en presskonferens i Helsingfors. Foto: Jonas Ekströmer/TT 28 oktober 2022

Ingen uttalad policy

General Jarmo Lindberg, som var Finlands försvarschef fram till 2019 berättar nu hur Finland kan ansluta sig till Natos kärnvapenstyrkor som syftar till avskräckning och försvar.

– Det är en pågående diskussion. Det finns ingen uttalad policy ännu, men det är möjligt att Finland i framtiden kan komma att gå med i Natos kärnvapenplaneringsgrupp.

Han fortsätter:

– Det skulle kunna handla om att delta i potentiella kärnvapenövningar – eller om det finns Nato-plattformar, flyg, fartyg som passerar finländskt luftrum.

Det gäller även om flygplan och fartyg av någon oförutsedd anledning behöver hjälp i Finland.

– Det skulle kunna gälla ett nödläge också. Om ett flygplan med kärnvapenkapacitet hamnade i ett nödläge, kunde det omdirigeras till Finland, säger Jarmo Lindberg, som även varit flygvapenchef och numer är general i reserven.

Amerikanskt F-35A Lightning II stridsflygplan flyger över Åbo. Foto: USA:s flygvapen/Jovante Johnson

Tillbakavisar finska uppgifter

Iltalehti har tidigare uppgett att Finlands nya stridsflygplan (amerikanska F-35) kommer att kunna bära taktiska kärnvapenbomber (B61).

I USA är flygplansmodellen F-35 och dess besättningar certifierade att hantera både konventionella vapen och taktiska kärnvapenbomber av modellen B61, som nu genomgår en omfattande modernisering. Men den finska versionen av F-35 kommer endast kunna hantera konventionella vapen, säger Jarmo Lindberg.

– Generalmajor Lauri Puranen, numera pensionerad chef för det finländska HX-jaktplansprojektet, sa nyligen att de finländska F-35:orna inte har dubbel kapacitet, så de har inte kapacitet för kärnvapen.

Ryssland har under lång tid moderniserat sina kärnvapen i Sveriges och Finlands närområde.

Sveriges löfte och Natos kärnvapenstyrkor

Den 5 juli 2022 överlämnade Sveriges regering ett ”Letter of intet” som var undertecknat av dåvarande utrikesminister Ann Linde (S).

Brevet är en avsiktsförklaring. Ett stycke avhandlar frågan om kärnvapen och Sveriges lojalitet gentemot försvarsalliansen Nato.

”Sverige accepterar Natos inställning till säkerhet och försvar, vilket inkluderar den avgörande roll som kärnvapen spelar, och har för avsikt att delta fullt ut i planeringsprocessen för Natos militära struktur och kollektiva försvar, samt är berett att sätta in styrkor och förmågor för alla alliansens uppdrag”, skrev Sveriges regering i brevet som SVT publicerade.

En Nato-medlem har nationell beslutanderätt över vilka utländska baser och styrkor som ska finnas på det egna territoriet.

Ett medlemskap skulle innebära att Sverige blir delaktig och får insyn i Natos kärnvapenavskräckning och deltar i utformningen av Natos kärnvapenpolicy i Nuclear Planning Group. Det inkluderar konsultationer även avseende rustningskontroll och ickespridning. Alla Nato-medlemmar utom Frankrike deltar idag i gruppens arbete.

Tre Nato-medlemmar (USA, Storbritannien och Frankrike) har idag kärnvapen och inga av dessa har baserats på nya medlemmars territorier sedan kalla krigets slut.

Efter att Norge och Danmark blev medlemmar i Nato valde de att begränsa sitt engagemang såtillvida att varken basering av kärnvapen eller permanent basering av konventionella styrkor tilläts på ländernas territorium i normal fredstid.

Undantaget är Thule Air Base på Grönland. Vid ett medlemskap kan Sverige välja att fatta ett liknande beslut.

Källa: FOI/NATO/UD

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Sverige och Nato

Mer i ämnet