Totalt lämnade drygt 110 000 elever grundskolan i våras. Av dem blev 92 900 elever behöriga till gymnasieskolan. Våren 2017 lämnade 107 000 elever grundskolan och av dem var 88 300 elever behöriga.

Antalet behöriga elever ökade därmed med 4 600 från 2017 till i år, vilket motsvarar en ökning med två procentenheter.

– Det är att betrakta som ett trendbrott, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson i SVT:s Morgonstudion.

Framför allt är det andelen behöriga pojkar som ökar.

Var sjätte obehörig

Men fortfarande är 15,6 procent obehöriga att söka till ett nationellt gymnasieprogram. Trenden har varit nedåtgående sedan 2006. För 20 år sedan var andelen obehöriga till gymnasiet endast 8,6 procent.

Det innebär att mer än var sjätte elev som gick ut nian i våras blev obehörig till ett nationellt program.

– Det är en väldigt stor skillnad när det gäller elever behörighet och föräldrarnas utbildningsnivå, säger Fredriksson.

Vad är förklaringen?

– En viktig förklaring till att det ser ut som det gör är tillgången till lärare. Om vi tittar på områden med sämre förutsättningar så är lärarbehörigheten låg. Sen vet vi att skolsegregationen påverkar utvecklingen.

Migrationsbakgrund påverkar behörighet

Behörigheten skiljer sig också beroende på migrationsbakgrund. Av elever med svensk bakgrund blev 90,9 procent behöriga. Av elever med utländsk bakgrund födda i Sverige blev 86,1 procent behöriga och elever som invandrat före skolstart är motsvarande andel 84,8 procent.

Behörigheten är däremot betydligt lägre bland elever som invandrat i årskurs 1 till 5 (67,3 procent).

Lägst är behörigheten bland nyanlända (28,4 procent).