Drygt 451 000 personer sökte till högskolor inför hösten. Ökningen på 13 procent betyder att det blir tuffare konkurrens om platserna. De utbildningar som har ökat mest i popularitet är sjuksköterska, läkare och civilingenjör, och allra mest har sjuksköterskeprogrammet ökat: 28 procent fler i år.

Tuula Kuosmanen, avdelningschef på UHR, kan se flera anledningar till det stora intresset för studier:

– Det kan vara att pandemin har satt fokus på vårdyrken. Sjuksköterskor och läkare har synts i media och de har verkligen berört många medborgare.

Direkt från gymnasiet

Att fler söker till högskolan direkt efter gymnasiet kan hänga ihop med arbetsmarknadsläget, menar Kuosmanen. Restauranger, butiker och andra arbetsplatser där det går att få jobb utan högskoleutbildning har lidit under pandemin.

– Ska du ta ett sabbatsår kanske du vill ha ett jobb, och vill du resa måste du också ha ett jobb och spara ihop pengar, säger hon till SVT.

”Räcker inte”

Vårdförbundets vice ordförande Ann Johansson säger att man har känt till ökningen under en längre tid, även om siffrorna nu är mer exakta. Men att fler söker är inte nog:

– Det räcker inte med att öka andelen sjuksköterskor på grundnivå – vi måste ha fler specialistutbildade.

Under pandemin har flera specialistgrupper hamnat i rampljuset, bland annat iva-sjuksköterskor. Men bristen är stor, och Johansson menar att de blir färre. Att få in unga är den stora utmaningen:

– Som ungdom måste man kunna se en karriär framför sig i både lön och i yrket, annars kan vi inte locka dem.

– I grunden handlar det om arbetsvillkor. Har du en akademisk utbildning måste du också få lite i plånboken, säger hon.

”Organiserar frontfigurerna”

Vårdförbundet hoppas att fokuset på vården under coronakrisen inte bara lockar unga till yrket, utan också ger dem godare chanser att förhandla om bättre villkor.

– Vi organiserar frontyrkena i pandemin, och arbetsgivare måste fundera över hur de ska lyckas behålla personalen, säger Ann Johansson.