På Göteborgs universitet har man plockat ner skyltarna som visar var det nationella sekretariatet för genusforskning ligger efter att en bombattrapp hängts på dörren.
– Det var i december 2018 som den medarbetare som var först på plats hittade något som såg ut som en bomb hänga i en plastpåse på handtaget, berättar Jörgen Svensson.
Forskare tystnar
Än så länge är ingen gripen för bombhotet och Jörgen Svensson tror att den här typen av grova hot gör forskare inom discipliner som kan anses vara kontroversiella försiktigare att uttala sig offentligt.
När SVT Nyheter ringer runt till olika genusinstitutioner är det få forskare som vill ställa upp och berätta om sina erfarenheter med namn och bild då de är rädda för fler hot.
Det finns ingen statistik på vilka forskningsområden som är mer utsatta för hot. Men etnologen Jenny Gunnarsson Payne ser att kritiken mot genusvetenskap ändrat skepnad dom senaste åren.
– Vi ser att kritiken är mycket mer generaliserande och hätskare. Det kan bero på att frågor som handlar om makt och ojämlikhet kan anses vara kontroversiellt, men även att det faktiskt bedrivits en aktiv kampanj, bland annat från konservativa grupper, mot genusvetenskapen.
Bygger på okunskap
Jenny Gunnarsson Payne tycker att forskning så klart ska kunna granskas från alla håll, men att mycket av dagens kritik mot genusvetenskapen bygger på okunskap om ämnet.
– Man tänker att genusvetenskapen är extra ideologisk eller ovetenskaplig. Men det stämmer inte, man använder samma metoder som andra discipliner, säger hon.
