Det som präglat den politiska debatten, nyhetsförmedlingen och opinionen i Sverige under året, särskilt de sista månaderna, är flyktingkrisen. Asylpolitiken har genomgått en radikal förändring, från öppenhet under vår, sommar och tidig höst till en betydligt hårdare attityd senare under hösten – i takt med att antalet asylsökande snabbt ökat.
Agendas reportage från den 29 november sammanfattar vad som hänt inom svensk asylpolitik från 2011 när Alliansen och Miljöpartiet gjorde en överenskommelse om en än mer generös flyktingpolitik, via Fredrik Reinfeldts tal om att ”öppna era hjärtan” i augusti 2014 fram till dagens allt hårdare regler.
I februari förutsåg Migrationsverket i sin prognos att det skulle komma mellan 80.000 och 105.000 asylsökande under 2015. För 2016 var prognosen 70.000-105.000 asylsökande.
Löfven i augusti: Vi vill hjälpa
Politikerna ville fortfarande inte tala om att få ner antalet asylsökande. I sitt sommartal den 16 augusti sade statsminister Stefan Löfven: -Det är på kort sikt en stor ansträngning för Sverige. Men det är en ansträngning vi gör, eftersom vi vill hjälpa människor undan krig och förtryck.
Ännu i början av hösten möttes asylsökande i Sverige av en öppen och generös attityd. Under parollen ”Refugees Welcome” engagerade sig frivilliga för att hjälpa nyanlända och den 29 september framträdde många ur Sveriges artistelit på galan Hela Sverige skramlar till förmån för flyktingar. Du kan se galan igen i SVT Play.
Bilden som påverkade opinionen
Bilder som spreds över världen på den treårige Alan Kurdi, en liten flyktingpojke som låg drunknad på en strand i Turkiet, påverkade opinionen i Sverige. Det blev en snabb ökning av antalet som var positiva till flyktingmottagande. Vid en manifestation på Medborgarplatsen i Stockholm den 7 september sade statsminister Stefan Löfven:
– Mitt Europa tar emot flyktingar. Mitt Europa bygger inte murar.
Omsvängning började i oktober
Men inte långt efteråt började en omsvängning. Den 10 oktober sade statsministern på en presskonferens att tillfälliga tältläger skulle uppföras för flyktingar och att Sverige förberedde sig för en krissituation.
I slutet av oktober var Migrationsverkets prognos för 2016 upp till 170.000 asylsökande, varav 33.000 ensamkommande barn. För 2015 beräknade Migrationsverket att det som mest kunde komma totalt 190.000 asylsökande, varav 40.000 ensamkommande barn. Verket uppgav att det behövdes ytterligare 29 miljarder kronor för att klara uppdraget för 2016.
Antalet asylsökande ökade snabbt
I samma prognos konstaterade Migrationsverket att dittills under 2015 hade ca 95.000 personer sökt asyl i Sverige. Mellan januari och juli sökte i genomsnitt 1.200 personer asyl varje vecka, men i slutet av juli , när flyktingsituationen i Europa förändrades, ökade antalet asylsökande snabbt även i Sverige.
I oktober registrerades över 9.000 asylsökande per vecka. ”Nuvarande system för asylmottagning räcker inte längre till”, konstaterade Migrationsverket i prognosen.
Dagen efter att prognosen släpptes nådde samtliga partier utom SD och V en överenskommelse om migrationspolitiken. Där ingick bland annat en tvingande lag för kommuner att ta emot flyktingar samt nära tio miljarder mer till kommunerna 2015. Men också skärpta regler med bland annat tillfälliga uppehållstillstånd.
Den 5 november konstaterade migrationsminister Morgan Johansson att ”gränsen är nådd” och sade att Sverige inte längre kan garantera boende till alla flyktingar som kommer.
Tillfälliga gränskontroller
Den 12 november införde Sverige tillfälliga gränskontroller. Resenärer uppmanades av polisen att ta med pass och legitimation.
Knappt två veckor senare presenterade regeringen ett förslag till tillfällig lagstiftning för att minska antalet asylsökande som kommer till Sverige. Sveriges asylregler skulle anpassas till EU:s miniminivå. Det innebär bland annat att färre skyddssökande ska få asyl.
Åsa Romson (MP) kunde nästan inte hålla tillbaka tårarna när hon förklarade varför Miljöpartiet hade varit med om att fatta det här beslutet. Om MP hade lämnat regeringen kunde det ha fattats ännu mer fruktansvärda beslut, menade hon.
ID-krav antogs av riksdagen
Den 4 december föreslog regeringen krav på id-kontroller på bussar, tåg och färjor till Sverige för att få ner antalet asylsökande. Regeringen ville också ha möjlighet att stänga Öresundsbron.
Lagrådet underkände förslagen och några dagar senare beslöt regeringen att överge förslaget om att kunna stänga Öresundsbron vid ett krisläge. Men regeringen gick vidare med förslaget om id-kontroller och det antogs av riksdagen den 17 december.
En månad efter att de tillfälliga gränskontrollerna införts verkade det som att de hade haft effekt. Antalet asylsökande hade minskat.
En undersökning som Ipsos gjort för Dagens Nyheter visade i slutet av december att 55 procent av svenskarna vill att Sverige tar emot färre flyktingar medan 19 procent vill ta emot fler. I september var siffrorna 44 procent för ett större flyktingmottagande och 30 procent som ville ta emot färre.
Under hösten har en lång rad attacker riktats mot asylboenden eller planerade asylboenden, oftast i form av anlagda bränder. SVT:s Agenda gjorde reportage från en de många platser som drabbats, den lilla byn Kånna utanför Ljungby i Småland.
I slutet av september uppmärksammade Uppdrag granskning det stora migrantlägret i Malmö, där uppemot 400 personer bodde utan markägarens tillåtelse. Den 3 november inleddes tömningen av lägret.
Höjd nivå för terrorhot
Hösten 2015 kommer också att gå till historien som en tid där terrorhot och rädsla för terrordåd nådde in i svenskarnas vardag. Den dödliga terrorattacken mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo i januari fick många svenskar att gå ut och manifestera för press- och yttrandefrihet.
I början av juni meddelade Försvarsmakten att nivån för terrorhot mot försvaret höjdes ett steg.
I slutet av augusti presenterade inrikesminister Anders Ygeman en ny strategi mot terrorism som gick ut bland annat på att kriminalisera resor, träningsläger och pengainsamling i syfte att förbereda eller delta i terrorhandlingar.
Den 18 november höjde Säkerhetspolisen för första gången hotnivån mot Sverige till den näst högsta, en fyra på den femgradiga skalan. Det fanns ett konkret hot mot Sverige, enligt Säpo.
En man var misstänkt för att ha förberett terrorbrott i Sverige. En intensiv jakt på mannen vidtog och snart hittades han och greps i Boliden. Han fördes till Stockholm, men efter förhör släpptes han och friades från alla terrormisstankar.
”Sverige har varit naivt”
”Sverige har varit naivt” sade statsminister Stefan Löfven, när han presenterade nya förslag för skärpt terrorbekämpning i Sverige.
Detta inträffade kort efter de blodiga terrordåden i Paris, som fått oron och rädslan för terrorattacker att öka på många håll i världen, så även i Sverige. En av de många platser som drabbades var den lilla byn Kånna utanför Ljungby i Småland, dit SVT:s Agenda åkte och gjorde ett reportage.
Två män från Göteborg dömdes den 14 december till livstids fängelse för terroristbrott i Syrien.
Många mord och dödliga attacker
Ytterligare ett mörkt inslag i nyhetsåret 2015 var de många uppmärksammade mord och attacker som ägde rum.
I början av 2015 föll domarna mot en kvinna och en man som dödat den åttaåriga flickan Yara. Det var drygt ett år efter att hon hittats död i sina förmyndares hem i Karlskrona.
Den 7 mars hittades tre unga personer döda i Uddevalla. Kort efteråt greps två personer misstänkta för trippelmord.
Elva dagar senare skedde en brutal vapenattack på en krog på Hisingen i Göteborg. Två män sköts ihjäl och åtta personer skadades.
I en bilexplosion i Torslanda i Göteborg den 12 juni dödades fyra personer, varav en fyraårig flicka,
Mordet på 17-åriga Lisa Holm utanför Blomberg på Kinnekulle kom att engagera hela Sverige. Hon försvann den 7 juni och föräldrarna anmälde försvinnandet till polisen. Misstankar om att hon utsatts för brott kom snabbt och ett intensivt sökande inleddes med förhoppningen att hitta henne vid liv. Men den 13 juni hittades hon död. Två män anhölls och häktades misstänkta för mord, en kvinna häktades misstänkt för grovt skyddande av brottsling. Men det slutade med att endast en av de tre blev dömd för mord på Lisa, de andra friades. Domen mot Nerijus Bilevicius, livstids fängelse, föll den 17 november.
Den 9 juli blev en nioårig flicka svårt knivskuren av en 46-årig man i Håbo och avled av skadorna. Den 26 juli blev en sjuårig flicka knivskuren till döds i en lägenhet i Bro, norr om Stockholm.
Ett annat uppmärksammat mord på en ung kvinna ägde rum den 6 augusti, när 21-åriga Ida Johansson hittades mördad vid ett joggingspår i Upplands Väsby. I september häktades en 19-årig man misstänkt för mordet, som han erkänt. Förhandlingarna mot honom i tingsrätten inleddes 15 december, inför stängda dörrar.
Bara några dagar efter det brutala mordet på Ida Johansson dödades en kvinna och hennes vuxne son i ett knivöverfall inne på Ikea i Västerås. Gärningsmannen, 36-årige Abraham Ukbagabir, skadade även sig själv men överlevde. Han dömdes 30 oktober till livstids fängelse. Han överklagade domen men den 22 december fastställde hovrätten tingsrättens dom.
Den 22 oktober dödades en elev, en elevassistent, en lärare (som avled 4 december) i en knivattack på Kronans skola i Trollhättan. Gärningsmannen, en man i 20-årsåldern från Trollhättan, dödades själv av polis.
En person dödades och flera skadades allvarligt vid ett våldsdåd i Onsala utanför Göteborg den 5 december. En man i 40-årsåldern gick till attack mot en manlig bekant med en kniv vid en privat sammankomst. Han häktades och ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning.
Historiskt låga räntenivåer
Under året har varningarna duggat tätt för att Sverige kan vara på väg in i en bostads- och lånebubbla, med svenskarnas ökande bolån och kraftigt stigande bopriser. Men mot slutet av 2015 fanns en tendens att bopriserna backade och färre hushåll trodde på högre bopriser det kommande året.
Riksbanken sänkte under året reporäntan till historiskt låga nivåer: 12 februari från noll till minus 0,1 procent, 18 mars till minus 0,25 procent och 2 juli till minus 0,35 procent. Den 15 december beslöts att räntan skulle ligga kvar på den nivån.
De svenskar som har jobb har fått en betydligt bättre ekonomi, konstaterade Swedbank i en analys. För arbetslösa har däremot de disponibla inkomsterna minskat.
Trots varningarna och trots ökade kostnader för flyktingmottagande gick Sveriges ekonomi ändå bra, konstaterade Statistiska Centralbyrån i sin rapport för tredje kvartalet. Och Riksgälden meddelade att statens överskott var oväntat stort i november.
Men finansminister Magdalena Andersson sade den 12 december att regeringen kommer att fortsätta låna pengar för att täcka statens utgifter för flyktingmottagandet de kommande åren. Det innebär att regeringen överger principen med krona för krona. Och några dagar senare sade hon att regeringen måste spara för att klara utgiftstaken nästa år.
Politiken: Nya partiledare och ökning för SD
Det politiska året går att läsa mer om i Margit Silbersteins krönika, men här är några av de viktigaste händelserna:
10 januari: Anna Kinberg Batra valdes till ny ledare för Moderaterna.
29 januari: Kristdemokraternas ledare Göran Hägglund meddelade att han tänker avgå.
10 mars: Saudiarabien stoppade utrikesminister Margot Wallström från att hålla tal vid Arabförbudets utrikesministermöte. Dagen därpå sade statsminister Stefan Löfven till SVT att Sveriges avtal med Saudiarabien om vapenexport inte skulle förlängas. Saudiarabien kallade hem sin ambassadör från Stockholm.
28 mars sände landet tillbaka sin ambassadör till Sverige och de diplomatiska relationerna var därmed normaliserade, uppgav Margot Wallström.
17 april: Regeringen kom överens med Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om försvarspolitiken till och med år 2020. Tolkningarna gick isär om huruvida Sverige skulle utreda Natomedlemskap eller inte.
25 april: Ebba Busch Thor valdes till ny partiledare för Kristdemokraterna.
27 april: Sverigedemokraterna uteslöt sju personer ur partiet, bland dem ungdomsförbundet SDU:s ordförande Gustav Kasselstrand.
9 maj: SD:s partiledare Jimmie Åkesson höll vårtal i Stockholm och gjorde därmed ett av sina första framträdanden efter sjukskrivningen för utbrändhet.
10 maj: Partiledardebatt i SVT:s Agenda, den första efter riksdagsvalet i september. Ämnena var invandring, bostadsbristen, jobben, vapenexporten, klimatet och skolan.
12 september: SD:s styrelse beslöt att bryta med SDU.
9 oktober: Decemberöverenskommelsen, DÖ, där alla riksdagspartier utom V och SD varit med, sattes ur spel när Kristdemokraterna på sitt riksting röstade för att partiet skulle lämna DÖ. Samma kväll meddelade övriga Allianspartier att DÖ därmed inte längre skulle gälla.
11 oktober: Årets andra partiledardebatt i Agenda. Ämnena var decemberöverenskommelsen, flyktingsituationen, jobben, klimatet, hushållens skulder och Nato.
22 november: Folkpartiet bytte namn till Liberalerna.
1 december: Sverigedemokraterna fick sin högsta siffra hittills, 19,9 procent, i SCB:s stora partisympatimätning. En ökning med 5,5 procentenheter sedan mätningen i maj. Partiet har gått framåt i opinionen under hela året och den 16 december fick SD större stöd än Moderaterna i Novus väljarbaromter.
Ljuspunkterna fanns – också
Trots terror, våld och kriser fanns också positiva nyhetshändelser.
I februari följde många SVT:s rapportering från Skid-VM i Falun, stadens fjärde. Även om norrmännen var överlägsna och knep totalt 20 medaljer varav 11 guld, så blev det ändå svenskt VM-rekord med nio medaljer.
Kanske kan inte en solförmörkelse kallas för ljuspunkt, men den totala solförmörkelse som inträffade över delar av Europa den 20 mars blev ändå på sina håll något av en folkfest. I Sverige var solförmörkelsen partiell men ju längre norrut desto större blev den.
För rojalister blev det fest 13 juni när prins Carl Philip gifte sig med Sofia Hellqvist.
Den 30 juni jublade svenskarna med U21-laget när de vann EM-finalen mot Portugal på straffar. Och 17 november sköt Zlatan Sverige till fotbolls-EM i Frankrike till sommaren.
Svenska simstjärnan Sarah Sjöström fick 1 december Svenska Dagbladets bragdguld och har haft ett fantastiskt år. En vecka senare satte hon världsrekord på 100 m fjäril.
Den 8 december var det till slut dags att inviga järnvägstunneln genom Hallandsåsen. Även om många gladde sig åt att äntligen se ljuset i tunneln så fanns det andra som inte kan glömma miljöskandalerna kring tunnelbygget. SVT:s film Hallandsåstunneln på 90 sekunder ger en snabbversion av tunnelns historia.
Glad var också miljöminister Åsa Romson när hon kommit hem från det stora klimatmötet i Paris där världens länder lyckats med att förhandla fram ett nytt klimatavtal. – Jag känner lättnad och glädje, sade hon i Agenda den 13 december.
Sverige vann ESC – igen
Till 2015 års glädjeämnen måste väl också räknas Måns Zelmerlöws vinst i Eurovision Song Contest i Wien den 23 maj med låten Heroes. Det var den 60:e upplagan av tävlingen och Sveriges 6:e vinst.
En annan vinnare 2015 var Ruben Östlund, vars film Turist fick sex priser, däribland Bästa film, på Guldbaggegalan den 26 januari. Och på Grammisgalan den 2 mars blev Tove Lo den stora vinnaren.
Ett fint pris gick också till svenske Tomas Lindahl, som blev en av årets Nobelpristagare i kemi. Under sedvanlig pompa och ståt fick pristagarna sina priser den 10 december – och som vanligt var det litteraturpristagaren som fick extra mycket uppmärksamhet. Det här året hette hon Svetlana Aleksijevitj och prisades främst för de böcker där hon intervjuat tusentals människor om deras minnen och erfarenheter från krig, Sovetunionens fall och Tjernobylkatastrofen.
Den 14 december blev det offentligt att Måns Zelmerlöw tillsammans med Petra Mede ska leda ESC i Globen i maj 2016.
De lämnade oss 2015
Några av de kända svenskar som gått bort under 2015:
11 januari: Anita Ekberg
26 mars: Tomas Tranströmer
13 april: Lars Tunbjörk
13 juni: Magnus Härenstam
12 juli: Bosse Larsson
21 juli: Robert Broberg
30 september: Göran Hägg
5 oktober: Henning Mankell
1 november: Leif Furhammar
21 november: Linda Haglund
25 november: Lennart Hellsing
23 december: Peter Lundblad
26 december: Karin Söder
Väderåret 2015 – stormar, kall sommar och varm oktober
2015 inleddes med stormen Egon den 10 januari och fler stormar blev det under året. Medan sommaren till stora delar var kall och blöt, blev oktober en av de bästa höstmånaderna på länge. Minns väderåret 2015 med månadskrönikorna på SVT Väder.