Flera länder, däribland Sverige, har tillfälligt stoppat Astra Zenecas vaccin sedan det har rapporterats om en möjlig koppling till blodproppar.
– Beslutet är en försiktighetsåtgärd, säger statsepidemiolog Anders Tegnell om Folkhälsomyndighetens beslut som kom på tisdagen.
Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA utreder just nu om de rapporter som inkommit om misstänkta blodproppar (tromboser) och blödning (trombocytopeni) har en koppling till Astras vaccin eller inte.
I Sverige har inget fall av de aktuella biverkningarna rapporterats in.
De allvarliga symtomen
Men Folkhälsomyndigheten har tagit fram information till hälso- och sjukvården och personer som fått Astra Zenecas vaccin de senaste 14 dagarna.
Följande symtom kan tyda på allvarligt medicinskt tillstånd:
- blåmärken och/eller punktformade blödningar i hud/slemhinna
- näsblödning som är svår att stoppa
- svullnad, rodnad eller uttalad ömhet i ben eller arm
Uppkommer symtomen uppmanas man kontakta 1177 Vårdguiden och berätta att man nyligen vaccinerats.
”Den som får inga eller lindriga biverkningar behöver inte göra någonting”, skriver Folkhälsomyndigheten.
Vanliga och väntade, övergående symtom är feber, trötthet eller smärta vid injektionsstället i överarmen. Dessa är tecken på att immunsystemet har aktiverats.
Besked från EMA väntas på torsdag. Folkhälsomyndigheten uppger att man då återkommer med information om det fortsatta vaccinationsarbetet när det gäller Astra Zenecas vaccin.
Vad är en blodpropp?
En blodpropp, så kallad venös tromboembolism (VTE), uppkommer när blodet levrar sig och inte begränsas av blodets eget inneboende bromssystem, varpå en propp bildas i ett blodkärl. Det blir då svårare för blodet att passera.
Blodproppar är en av våra vanligaste kärlsjukdomar och mellan en och fyra procent av befolkningen drabbas under sin livstid av någon form av blodproppar. Risken ökar med stigande ålder och varje år får en av tusen personer i Sverige en blodpropp.
Vanligast är blodpropp i benet och börjar ofta i ett blodkärl i ena vaden. Men, blodproppar kan fara iväg och orsaka stopp i blodflödet till olika organ i kroppen, såsom exempelvis lungorna. Vid allvarligare tillstånd kan en blodpropp ge upphov till syrebrist i organ som till exempel njurar, lever och tarmar. Sjukdomen kan i vissa fall vara dödlig.
De flesta blodproppar i ben eller lunga behandlas med blodförtunnande läkemedel. I komplicerade fall behövs proppupplösande behandling och kärlöppning med röntgenkatetrar på sjukhus.
Det förekommer även blodproppar i hjärnan, vilket orsakar stroke. En stroke leder till syrebrist i hjärnan, vilket i sin tur leder till att man snabbt förlorar olika funktioner som tal, rörelser, känsel och syn. Stroke kan vara livshotande och kräver omedelbar vård på sjukhus.
Källa: 1177 Vårdguiden samt Lunds universitet