I helgen valde privatpersoner att närgånget filma räddningsinsatsen vid en drunkningsolycka i Degerfors där en 17-årig pojke omkom. Polisen kritiserade både filmandet och att folksamlingen på plats störde insatsen – något som väckt starka reaktioner.

De senaste åren har liknande händelser diskuterats och bland andra Ambulansförbundet vill se fotoförbud vid olycksplatser.

Det är allvarligt när privatpersoners agerande vid en olycks- eller brottsplats stör polisens eller räddningspersonalens arbete men det kan också finnas positiva aspekter, säger Brian Palmer, socialantropolog vid Uppsala universitet som forskat kring civilkurage och likgiltighet.

Kan vara positivt

– Det är allvarligt när det hindrar polisen i sin tjänsteutövning, men det finns också exempel när det har varit positivt att någon dokumenterat det som hänt.

Det kan till exempel handla om när personer lyckas fånga en gärningsman på bild eller snappar upp annan information som kan användas för att lösa brott.

Fenomenet kan också visa på en viss likgiltighet inför andra människors lidande och att folk inte inser att det finns etiska problem med att filma i nödsituationer eller fotografera eller filma en person som dött.

Inte alltid tydligt

– Det kan vara kränkande att filma någon som befinner sig i en utsatt situation och ännu mera kränkande att sprida dessa på sociala medier. Men det är inte alltid tydligt just i stunden. I efterhand vet vi att en person dog och att det är för horribelt för att filma men om det i stället hade varit en framgångsrik räddning kanske filmandet skulle ha betraktats som något positivt. En film som visar en heroisk räddning av en annan person, säger Brian Palmer.

Att dessa fall får oss att reagera och diskutera är bra, säger Palmer.

– Det är bra att vi diskuterar och tränar hur vi hanterar nödsituationer. Nu är det många fall av underlåtenhet och olämplig fotografering och vi behöver diskutera hur man ska agera.