– Vi har skatt på bensin, på tågresor, på koldioxidutsläpp, men flyget beskattas inte alls. I Sverige har vi moms på inrikes flygresor men inte på utrikes. Liksom andra sektorer bör flyget antingen minska sina utsläpp eller vara med och betala för dem, säger Anna Elofsson.

I en debattartikel i Dagens Nyheter i slutet av november förra året förespråkar Anna Elofsson, tillsammans med två andra forskare, tre åtgärder för att minska flygets klimatpåverkan.

LÄS MER: Dyrare att flyga – regeringen vill införa flygskatt

En av dem är passagerarskatt, de andra är att flyget bör klimatdeklarera på samma sätt som görs med bilar och att flygbolag som använder biobränsle ska få göra ett särskilt ”biobränsleavdrag”.

– I väntan på bättre internationella styrmedel så har vi föreslagit det här. Vi har en väldigt stor ökning av flygresandet. De här åtgärderna skulle inte minska flygandet, men däremot dämpa ökningstakten. Den har varit väldigt hög särskilt de senaste 20 åren, säger Anna Elofsson.

Gammal konvention styr fortfarande

Hur kommer det sig att flyget inte beskattas på samma sätt som andra transportmedel?

– Fortfarande gäller den så kallade Chicagokonventionen från 1944, en internationell konvention där man bestämde att man ville främja flygresor för handelns skull och för att människor skulle mötas. Då skulle man inte lägga skatt på bränsle eller koldioxidutsläpp. På den tiden var inte klimatförändringarna på tapeten. Numera är ju den konventionen förlegad, säger Anna Elofsson och fortsätter:

FN-överenskommelse om kompensation

– Flyget är inte heller med i klimatavtalet från Paris. Däremot arbetar FN:s organ för flygfrågor, ICAO, internationellt med frågor som rör flygets utsläpp och klimatpåverkan. Ett 80-tal länder är överens om att kompensera för ökningen av flygresor från år 2020. Det kan göras till exempel genom att plantera skog eller bygga solceller.

Men det låter som att det handlar om åtgärder som inte direkt berör själva flyget?

– Det är en känslig fråga att dämpa flygresandet. Det sker också en teknikutveckling, där nyare plan släpper ut kanske 30 procent mindre än äldre. Men å andra sidan håller flygplan runt 40 år så den förändringen tar tid. Och om vi samtidigt fortsätter öka vårt flygresande kanske utsläppen ökar trots teknikeffektiviseringar, säger Anna Elofsson.

LÄS MER: Mats Knutsson: Skatten ger mycket små miljöeffekter

”Kanske låta flyget ta större del av kakan”

Samtidigt framhåller hon att det inte finns några bra alternativ till flyget när det gäller långväga resor.

– Kanske måste vi låta flyget ta en större del av utsläppskakan och reglera andra områden mer. Men om antalet flygresor fortsätter öka så kanske flyget tar hela kakan år 2040.

Är då regeringens flygskatt ett effektivt sätt att dämpa ökningen i flygresandet?

– Någon form av priskänslighet finns det. Men skatten är också en signal om att flyget är farligt för miljön och därmed ger kostnader för samhället. Det är rimligt att samhället tar skatteintäkter från det som är skadligt.

Vi har vant oss vid billiga flygresor. Tror du det finns en acceptans för att de kan bli dyrare?

– Det är en utmaning – men när ska vi börja tänka efter? Det blir svårare ju längre vi väntar. Flera andra länder har redan flygskatt, i Storbritannien till exempel är den betydligt högre än vad regeringen har föreslagit.

LÄS MER: Så påverkas flygbolagen av flygskatten

Föreslår undantag för Norrland

Anna Elofsson säger också att hon och hennes kollegor har föreslagit att Norrland kan undantas från flygskatt därför att där finns inte andra alternativ till längre resor.

– Så har man gjort till exempel i Tyskland, där vissa öar undantagits från flygskatt. Men i södra Sverige finns ofta alternativ.

Regeringens förslag om flygskatt har mötts av hård kritik. Vad säger du om det?

– Det finns argument om att flygskatten inte ger någon effekt därför att den är för låg. Men i så fall borde den inte heller ha så stor effekt på resandet. Man kan inte samtidigt hävda att den inte har någon effekt och säga att den har en jättestor effekt på näringslivet.

”En rättvisefråga för jordens befolkning”

Anna Elofsson menar att det ökande flygandet – vilket främst handlar om semesterresor – också är en rättvisefråga för jordens befolkning.

– Det är en rättvisefråga liksom alla klimatfrågor. Vi kan fortsätta flyga – men inte i samma omfattning. Om vi kunde flyga lika mycket som vi gjorde år 2000 skulle det vara en helt annan sak. Det är inte så dystert som att vi inte kan flyga alls!

Till sist – flyger du själv någon gång?

– Ja det gör jag, jag är inte absolutist. Men jag tänker efter. Använder alternativa färdmedel. Kanske kan jag avstå varannan flygresa. Om vi alla minskar lite på flygresandet blir det inte en lika stor uppoffring.