Svenska förskolegårdar blir allt mindre, men forskningen visar att rymliga utemiljöer är viktiga för barns hälsa. Fredrika Mårtensson, miljöpsykolog och forskare på SLU, har forskat på förskolegårdar och barns lek sedan början av 90-talet.
– Att leka utomhus är något annat än inomhuslek. Utomhus uppstår leken i samspel med platsen och med de andra barnen. Ju mer vild natur det finns desto mer hälsofrämjande effekter, säger hon.
Forskning har också visat att små ytor begränsar leken och kan ge upphov till problem med aggressivitet och konflikter bland barn, liksom låg fysisk aktivitet och fetma. Små ytor riskerar dessutom att innebära slitage som försämrar utemiljöns kvalitet och minskar barns naturkontakt.
– Barn som har tillgång till en bra förskolegård visar sig ha färre symptom på koncentrationssvårigheter generellt. Vid diagnoser med adhd visar internationell forskning att symptomen mildras. Det är konsekvenserna av små och torftiga gårdar för barns hälsa, som gör det allra tydligast vad som står på spel, säger Fredrika Mårtensson.
”Håller mer ordning på utemiljön”
Hon gör just nu en fallstudie i en svensk kommun där man jämför äldre förskolegårdar med de byggda under senare decennier. Och trenden går mot större förskolor och mindre gårdar.
– På de nyare förskolorna har barnen sämre tillgång till natur och annan vegetation och det beror delvis på att de är nyplanterade men det beror också på att man bygger på ett mer storskaligt sätt. Det är mer hårdgjorda ytor och man har utvecklat nya vanor där man håller mer ordning på utemiljön.
Hör Fredrika Mårtensson lista tre fördelar med stora förskolegårdar i klippet ovan.
