Trenden är tydlig: Barn får allt mindre utrymme i stadsmiljöer. Boverket rekommenderar att förskolegårdar ska ha en totalyta på minst 3 000 kvadratmeter, men helst 6 000 kvadratmeter och att varje barn ska ha 40 kvadratmeter så kallad friyta. Men så ser verkligheten sällan ut.
SVT Nyheter har skickat ut en enkät till Sveriges tio största kommuner om hur många förskolor som följer Boverkets rekommendationer. Endast två kommuner kan svara på frågan i sin helhet, övriga har inte någon sammanställning.
”Viktig pedagogisk miljö”
I Göteborg har endast 13 av 388 inventerade förskolor en total friyta som överstiger 6 000 kvadratmeter. Av de 388 förskolorna har endast 40 procent, 157 stycken, en friyta på över 40 kvadratmeter per barn.
I Malmö har 13 av de 232 kommunala förskolorna en friyta som överstiger 6 000 kvadratmeter. Uppsala kommun har en sammanställning över nyproducerade förskolor 2014-2019 som visar att den genomsnittliga friytan per barn är 21 kvadratmeter.
– Förskolegården är en viktig pedagogisk miljö, en arena för fysisk aktivitet och rörelse i vardagen och ett rum för lek och det sociala samspelet, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt på Boverket.
”Bollen ligger hos regeringen”
Sedan 2015 finns allmänna råd om friyta för lek och utevistelse, men de har inte haft effekt, anser Boverket. En kartläggning som SCB gjorde på uppdrag av myndigheten 2020 visade i stället att landets skolgårdar fortsätter att minska.
Boverket begärde 2021 utökat bemyndigande att formulera föreskrifter för vad en förskole- och skolgård bör rymma för kvaliteter. En fråga som nu bereds på Regeringskansliet.
– Vi såg behov av kraftigare och tydligare regler. Allmänna råd är inte bindande, men det är förskrifter. Vi vill skapa en tydlighet att det är regler som gäller över hela landet och för alla – både kommunala och fristående aktörer. Nu ligger bollen hos regeringen, säger Ulrika Åkerlund.
Folkhälsomyndigheten, Barndombudsmannen, Skolinspektionen och SLU är några av de som yttrat sig i ärendet och vill att regeringen går på Boverkets linje. Men flera kommuner är kritiska.
Stockholms stad skriver att de redan i dag har ”högt ställda mål för barns utemiljö” och konstaterar att skärpta krav skulle kunna få till följd att barn måste åka längre för att komma till sin skola.
Vad säger lagen?
Plan – och bygglagen ställer krav på att det vid skolor och förskolor ska finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Boverket har tagit fram allmänna råd för att precisera kvaliteter och placering av friytan. De är inte bindande, däremot innehåller de rekommendationer om hur kommunerna bör agera för att följa plan – och bygglagen.
Vid placering och anordnande av friytor för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet bör särskilt beaktas friytans storlek, utformning, tillgänglighet, säkerhet och förutsättningarna att bedriva ändamålsenlig verksamhet. Med ändamålsenlig verksamhet avses i dessa allmänna råd att friytan kan användas till lek, rekreation samt fysisk och pedagogisk aktivitet för den verksamhet som friytan är avsedd för. Friytan bör vara så rymlig att det utan svårighet eller risk för omfattande slitage går att ordna varierande terräng- och vegetationsförhållanden. Friytan bör kännetecknas av goda sol- och skuggförhållanden, god luftkvalitet samt god ljudkvalitet.
Boverket begärde 2021 utökat bemyndigande för att formulera föreskrifter för kvaliteter och placering av friytor för lek och utevistelse vid fritidshem, skolor, förskolor och annan jämförlig verksamhet. Boverkets begäran behandlas just nu på regeringskansliet. Boverket har dock inte för avsikt att ställa krav på friytornas storlek.
Boverket har skrivit ett exempel på hur föreskriften kan utformas, här är ett utdrag:
När friytor för lek och utevistelse planeras ska särskilt beaktas friytans storlek, utformning, tillgänglighet, slitage, terrängförhållanden, vegetationsförhållanden, säkerhet och förutsättningar för att bedriva ändamålsenlig verksamhet. Med ändamålsenlig verksamhet avses att friytan kan användas till lek, rekreation samt fysisk och pedagogisk aktivitet för den verksamhet som friytan är avsedd för.
Så svarade kommunerna
Stockholm
Saknar sammanställning av förskolornas friyta. Mätning av skolgårdar har dock genomförts. Saknar egna riktlinjer.
“Bindande krav avseende yta skulle kraftigt förändra förutsättningarna att ordna platser för skolor och förskolor i täta bebyggelsemiljöer, så som Stockholms stad är idag.”
Göteborg
I Göteborg har 13 av 388 inventerade förskolor en total friyta som överstiger 6000 kvadratmeter. Av de 388 förskolorna 157 stycken en friyta på över 40 kvadratmeter per barn.
Malmö
Har 232 kommunala förskolor, varav 13 har total friyta över 6000 kvadratmeter. Malmö har egna riktlinjer där nyckeltalet är 30 kvadratmeter friyta per barn.
“Avsaknad av koppling till skolverksamhet och pedagogik i promemorian gör att det finns risker att föreskrifter om friytor skapar svårigheter att etablera nya förskolor i den täta staden”.
Uppsala
Har cirka 100 kommunala förskolor och 150 fristående förskolor. Saknar sammanställning av förskolornas friyta, men ser behov av att kartlägga. En sammanställning över nyproducerade förskolor 2014-2019 visar att den genomsnittliga friytan per barn där är 21 kvadratmeter.
Helsingborg
Har 74 kommunala och 57 fristående förskolor. Staden har inte gjort någon inventering över befintliga verksamheter men vid nybyggnation utgår Helsingborg ifrån riktlinjer där man angett att friytan ska vara minst 25 kvadratmeter/barn.
Västerås
Västerås stad har 75 kommunala förskolor. Ungefär hälften har minst 40kvm/barn. Ca 8 stycken har mer än 6000kvm. Har egna riktlinjer för friyta med syfte att förstärka Boverkets allmänna råd.
Jönköping
I Jönköpings kommun finns ca 100 förskolor i kommunal regi och ca 30 friförskolor. Arbetar med att kartlägga utemiljöernas storlek. Eftersträvar en utemiljö om minst 30 kvm/barn i kommunala förskolor.
Linköping, Norrköping och Örebro har valt att inte svara.
SVT Nyheter skickade ut en enkät till landets tio största kommuner med frågor om friytor och synen på Boverkets önskan om skärpta krav.