Enligt Riksrevisionen har regeringen inte gett Försvarsmakten alla de förutsättningar som behövs för en effektiv insatsverksamhet.
Bland annat pekar man i rapporten på att antalet tillgängliga markoperativa bataljoner och stödjande funktionsförband, till exempel artilleri-, luftvärns- och ingenjörsförband, är ”direkt gränssättande”. Förbanden anses inte heller vara samövade i tillräcklig utsträckning.
Dessutom saknas enligt Riksrevisionen drygt hälften av den personal som har särskilt viktig kompetens för insatsförbanden, till exempel sjukvårdspersonal och kvalificerade tekniker.
Tidsbegränsade anställningar försvårar
I Rapporten varnas också för ”bristande förmåga” att leva upp till kraven även 2019 då den nya insatsorganisationen ska vara fullt genomförd.
Att personalens anställning är tidsbegränsad betraktas som en ”försvårande faktor”.
Materiel saknas
Ett annat problem är att det saknas materiel för att klara flera uppgifter samtidigt. För att Försvarsmakten ska kunna genomföra flera större internationella insatser krävs att bland annat de nationella beredskapsförbanden avstår från viktig materiel.
– Konsekvenserna blir då att den nationella beredskapen påverkas negativt och att utvecklingen av övriga förband skjuts på framtiden, skriver Riksrevisionen, som påpekar att det saknas en övergripande prioritering när valet står mellan internationella insatser och att upprätthålla nationell beredskap.
Planering saknas
Det är inte bara personalbrist och avsaknad av prioritering som kritiseras av Riksrevisionen. Även planering saknas, hävdar man i rapporten.
Enligt regeringens så kalllade inriktningsproposition ska Försvarsmakten klara av flera saker på en gång, bland annat påbörja en insats omedelbart efter beslut, kunna genomföra genomföra kortvariga insatser samt uthålligt delta i långvariga insatser.
Försvaret ska kunna över tid hålla cirka 2.000 personer ur insatsorganisationen insatta, nationellt och internationellt.
Riksrevisionen kritiserar att det inte finns någon planering för ett scenario där alla krav som regeringen och riksdagen ställer måste uppfyllas.
”Konstigt att man inte räknat”
Riksrevisorn Jan Landahl kallar rapporten för ett ”stresstest” av försvarets förmåga.
Rapporten bygger på en genomgång av den personal och materiel som försvaret faktiskt har. Detta ha sedan jämförts med kraven.
– Vi lägger ihop det här och så räknar vi. Det är det vi revisorer gör, vi räknar. Då får vi inte det här att gå ihop, inte ens när insatsorganisation 14 någon gång i framtiden är fullt uppfylld, säger Landahl.
Enligt Jan Landahl är kritiken allvarlig.
– Den är ganska allvarlig på det sättet att vi anser att vi försöker fylla en kunskapslucka. Kunskapen borde finnas redan både hos försvarsmakten och regeringen, men det visar sig att den inte gör det.
Jan Landahl tycker det är konstigt att regering och riksdag inte har räknat på det här.