Ända sedan Tidöavtalet blev offentligt har frågan om anmälningsplikt, eller informationsplikt, som regeringen kallar det, varit omdiskuterat.

Syftet med lagförslaget är att göra det svårare att leva i Sverige utan tillstånd och att på så vis komma åt det så kallade skuggsamhället. Bland kritiker går förslaget i stället under namnet ”angiverilagen”.

Per Oleskog Tryggvason är opinionschef på Indikator och trots tolv år i branschen blev han förvånad över resultatet över vad svenskarna anser om förslaget.

– Jag kan inte minnas ett enda politiskt förslag som har den här fördelningen där det finns både ett så pass stort engagemang och ett stort motstånd för en specifik fråga.

Undersökningen visar att det är lite över en fjärdedel som tycker att det är ett mycket bra förslag och ungefär lika många som tycker att det är ett mycket dåligt förslag.

Skillnad mellan män och kvinnor

När svaren delas upp mellan män och kvinnor blir det en ännu större skillnad. Opinionschef Per Oleskog Tryggvason kallar frågan ”extremt polariserad”.

Det är nästan lika många kvinnor tycker att förslaget är mycket dåligt, som andelen män som tycker att det är mycket bra.

– Minst sagt en fråga där åsikterna går isär vid köksbordet, konstaterat Per Oleskog Tryggvason.

Frågan om anmälningsplikt har nu utretts och utredarens slutsatser på presenteras på en pressträff på tisdagen.