Tjugo år har gått sedan tsunamikatastrofen julhelgen 2004. Den svenska regeringen fick hård kritik för sitt agerande, eller snarare brist på agerande, särskilt i krisens inledningsskede.
Efter tsunamikatastrofen genomfördes en rad olika åtgärder både bland myndigheter och i Regeringskansliet.
Utrikesdepartementet fick exempelvis utökat ansvar för konsulär hjälp vid kriser och katastrofer utomlands. En särskild krisorganisation byggdes också upp i regeringskansliet och myndigheternas krisberedskap organiserades om.
Under nuvarande regering byggs ett särskilt nationellt säkerhetsråd upp, ett råd som leds av statsministern.
Samhället mera prövat
Samhället är idag också mera prövat av mer eller mindre ständiga kriser och påfrestningar genom bland annat grov brottslighet, flyktingkris, pandemi och andra yttre hot mot Sverige, till exempel terrorism och krig i närområdet.
Denna ständiga prövning av beslutsfattare och myndigheter skapar sannolikt en ökad förmåga att också möta det oväntade.
Organisation och struktur är annars grunden för krisberedskapen. Liksom återkommande övningar. Ytterst handlar det om att vara förberedd för att under tidspress och svåra omständigheter göra korrekta analyser samt att fatta beslut och agera.
Problemet när man utvärderar agerandet efter en specifik kris, såsom skedde efter tsunamin, är att man tenderar att utgå från att kommande kriser bygger på likartade scenarier. Men de stora kriserna är alltid kriser som ingen eller få har kunnat förutse.
Frågetecken
Och det finns frågetecken. Politikens agerande under inledningen av pandemin präglades av osäkerhet och handfallenhet. Även under flyktingkrisen 2015 visade politiken en oförmåga att i ett tidigt skede förstå omvärldsutvecklingen och fatta beslut.
När Ryssland förberedde angreppet på Ukraina 2022 varnade USA länge för en förestående invasion. Svenska underrättelsemyndigheter menade dock att Putin inte skulle våga anfalla, vilket i efterhand visade sig vara en felbedömning.
Trots detta kan man sannolikt ändå dra slutsatsen att det skärpta omvärldsläget och den rad av kriser som påverkat Sverige de senaste decennierna har bidragit till en bättre krisberedskap.