Bilderna som SVT har tagit del av visar hur det ser ut ombord på några av de fartyg som kommer till Europa. Under 2020 gjorde Internationella transportarbetarefederationen, ITF, en riktad kontroll mot fartyg flaggade i länder kända för låga krav. Totalt upptäcktes brister på cirka 90 procent av de runt 7 000 inspekterade fartygen.
– Det är en helt annan värld och en väldigt sluten värld. Det nog svårt för vanliga människor att förstå att man jobbar under de här omständigheterna, säger ITF-inspektören Håkan André som kontrollerar arbetsmiljön på fartyg som kommer till svenska hamnar.
Kontraktsbrott, löner som inte betalats ut och att standarden på fartyget inte uppfyllde internationella krav var de vanligaste bristerna. På drygt 400 av fartygen upptäcktes också hälsofaror för sjömännen ombord.
– Man blir bekymrad när man ibland kommer ombord och besättningen är helt askgrå i ansiktet för att de är så trötta och inte får vila ordentligt, säger Håkan André.
Uteblivna löner
En sjöman har rätt att få en lön på minst drygt 6 800 svenska kronor i månaden, enligt den internationella arbetsorganisationen ILO. Men varje år nås fackförbundet ITF av nödrop från arbetare på över 1 000 fartyg världen över som säger att deras arbetsgivare inte kan eller vill betala någon lön alls.
Ett annat problem är långa arbetsperioder ombord på fartygen som enligt larmrapporter ofta leder till utmattning, trötthet och ångest.
– Under pandemin träffade man folk som har varit ombord i kanske 16-18 månader och som förvägrats att åka hem. Det tycker jag är förskräckligt. De har familj och barn och vill inget annat än att åka hem, säger Håkan André.
Företagen har ett ansvar
Sjöfarten fraktar ungefär 90 procent av världshandeln mätt i volym och varje år hanteras över en miljon containrar med last i svenska hamnar.
Niklas Egels Zandén, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet, menar att svenska företag har ett ansvar.
– De beställer och köper in tjänsten och behöver ta ansvar för de villkor som arbetarna har när deras egna varor transporteras, säger han.
Enligt Niklas Egels Zandén har svenska och nordiska företag generellt sett lyfts fram som goda exempel när det kommer till hållbarhetsarbete.
– Men det innebär inte att man är perfekt. Det har varit mycket samtal kring arbetsvillkoren i fabrikerna men man har inte alls pratat lika mycket om transportsektorn. Havstransporter är ju väldigt viktigt med tanke på klimatmålen och jag tror att det är viktigt att sätta press på företagen att ta ansvar även för den här delen av sin värdekedja.