Pacemaker
1958 opererades en pacemaker in i en människa för första gången. Den implanterbara hjärtstimulatorn var en svensk uppfinning och det var också en svensk patient som genomgick operationen.
Den första pacemakern höll dock bara i några timmar och patienten Arne Larsson, som led av allvarlig hjärtrytmrubbning, hann få sammanlagt 26 olika pacemakers inopererade innan han dog – av andra orsaker än hjärtproblem – år 2001, 86 år gammal.
En modern pacemaker har en batteritid på fem till tio år och operationen brukar ta runt 45 minuter. Bara i Sverige finns omkring 50 000 pacemakerbärare.
I klippet kan du höra Rune Elmqvist, skaparen av den implanterbara pacemakern, och patienten Arne Larsson berätta.
Hörselimplantat
Den första benförankrade hörapparaten opererades in på en svensk patient i Göteborg 1977. Modellen, som kallas Baha (Bone anchored hearing aid), fästs med en titanskruv i skallbenet bakom örat och omvandlar ljud till vibrationer som skickas via benet till innerörat. Tekniken utvecklades tack vare ett samarbete mellan Chalmers och Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Parallellt arbetade forskare i andra delar av världen med egna hörselimplantat, och i dag finns flera varianter som passar vid olika hörselskador.
I klippet kan du höra patienten Mona Andersson berätta om sin upplevelse av att vara världsförst med den nya tekniken.
Kontinuerlig glukosmätning (CGM)
Kontinuerlig glukosmätning (CGM) är de blodsockermätare, eller sensorer som sitter som en knapp på armen på personer med diabetes, lite som ett implantat. Med sensorn kan man sen läsa av blodsockret med en avläsare eller numera även appar i mobilen.
Den första CGM:en godkändes i USA 1999 men den bar man bara i tre dygn och sen analyserades datan av läkare. 2004 släpptes det första systemet som liknar dagens blodsockermätare. Och det dröjde till 2014-2016 innan de började användas på bred front i Sverige.
I klippet kan du höra diabetikern Gunilla Sigvardsson från Vimmerby berätta om hur det var att gå från dagliga nålstick till den nya sensorn.
