SVT Dold kan avslöja att minst 87 personer har köpt sig till toppresultat på högskoleprovet. Med hjälp av teknisk utrustning har de fått rätt svar i örat på provdagen – allt för ett pris upp till 100.000 kronor.
Flera av fuskarna studerar i dag på prestigefyllda utbildningar:
- Sex läkarstudenter och en tandläkarstudent på Karolinska institutet.
- Två juriststudenter på Stockholms universitet.
- En ekonomistudent på Handelshögskolan.
Vill inte ha fuskare
När Åsa Nandorf, enhetschef för studieadministrativa avdelningen på Karolinska institutet (KI), hör talas om SVT Dolds granskning säger hon att det verkligen inte låter bra.
– Vi vill inte ha fuskande sökande till våra utbildningar och vi vill inte anta de fuskarna. Vi vill gärna ha de som har korrekta resultat på HP. Det är ju jätteviktigt utifrån rättssäkerhet och trovärdighet för högskoleprovet som urvalsinstrument, säger hon.
Även på Stockholms universitet är man oroad.
– Det är allvarligt och ska man ha kvar högskoleprovet som ett sätt att komma in på högskolan, så måste man komma åt det här. Annars kommer man att urholka högskoleprovet som urvalsinstrument och det kommer inte att vara användbart, säger Peter Wretling, sektionschef för antagning och studieinformation på Stockholms universitet.
Något måste göras
Båda är överens om att något måste göras för att komma åt fusket, som drar in miljontals svarta kronor till säljarna och som tillåter fuskare att köpa sig en plats på topputbildningar.
– Vår möjlighet att ingripa är begränsad. Jag tror att man måste förändra provets utformning för att komma åt det här. Att försvåra möjligheten att man vet vad andra skriver och delge andra rätta svaren. Till exempel genom olika prov och olika ordningsföljd på frågorna, säger Peter Wretling.
Redan innan fusket uppdagades övervägde Handelshögskolan att komplettera intagningen från högskoleprovet med en betygsgräns.
– Vi har märkt att de som kommer in genom högskoleprovet ibland får svårt att klara utbildningen. Det är viktigt att man tar sina gymnasiestudier på allvar. Högskoleprovet ska inte vara ett sätt att komma undan den viktiga lärdomen på gymnasiet, säger Katarina Hägg, chef för externa relationer på Handelshögskolan i Stockholm.
”Känns besvärande”
Redan i höstas uppstod misstankar om att flera personer fuskat med hjälp av hörsnäckor. En analys av Universitets- och högskolerådet (UHR) ledde till att 42 personer fick sina provresultat underkända i november efter att ha använt otillåtna hjälpmedel. Ytterligare nio resultat underkändes i februari i år efter ett tips till UHR. Av de nio hade fem kommit in på läkarprogrammet vid KI. Samtliga fick lämna sin utbildning.
Varken Stockholms universitet, Handelshögskolan eller KI kan agera mot fuskarna utan ett besked från UHR. UHR kan i sin tur inte dra tillbaka provresultaten utan att veta vilka personerna som misstänks för fusk är. På grund av källskyddet lämnar SVT Nyheter inte ut de uppgifterna.
– Det är UHR som utreder och sätter provresultatet, så utan utredning från UHR och återkallande av provresultatet, så kan inte vi agera, säger Åsa Nandorf.
Hur påverkar detta er syn på dem som tar sig in på högskoleprovsresultat? Kan ni lita på att den informationen är korrekt?
– Det är någonstans en förutsättning att vi måste lita på den informationen som vi får av UHR.
Men kan ni göra det?
– Det du beskriver nu känns besvärande, måste jag säga.