På Täbyanstaltens särskilda ungdomsavdelning sitter totalt 10 dömda mellan 18 och 21 år. De sitter avskilt från andra intagna vuxna.

Det finns en speciell personalgrupp på 10 stycken kriminalvårdare som bara jobbar med just dessa ungdomar. Kriminalvårdaren Haider Al-Badri är en av dem och han menar att relationsbyggandet med ungdomarna är ett viktigt första steg till förändring.

– Jag lyssnar på dem och försöker få dem att förstå att det finns ett annat liv än att hela tiden söka ”kickar”, säger Haider Al-Badri.

Stor platsbrist

Under 2006 började Kriminalvården arbeta med ungdomsavdelningar på totalt åtta anstalter runt om i landet. Men på grund av den ansträngda platssituationen har sju av dem varit tvungna att stänga ner – och nu finns bara ungdomsavdelningen på Täbyanstalten kvar.

Och just Täbyanstaltens avdelning skulle kunna bli en utgångspunkt för hur ett ungdomsfängelse kan komma att utformas. Vilket regeringen gett Kriminalvården i uppdrag att ha färdigt till sommaren 2026.

– Jag ser det som en stor utmaning, säger anstaltschefen Fredrik Thunberg.

– Vi har sett de svårigheter som Sis har haft med de här ungdomarna. Sen tillkommer hela frågan med barnkonventionen som vi måste ta hänsyn till.

Barnrättsorganisationer kritiska

Barn mellan 15-17 år som begått grova brott döms i regel inte till fängelse. Sen 2018 har totalt tolv minderåriga i hela landet dömts till fängelse.

Men flera organisationer som Bris, Rädda Barnen och Unicef menar att ungdomsfängelser inte är rätt väg att gå.

Enligt barnkonventionen har Sverige ett särskilt ansvar för barn som begår brott. Man menar bland annat att fokus ska ligga på rehabilitering och återanpassning till samhället, snarare än straff.

Hur ser du på att den kriminella identiteten kan förstärkas när barn hamnar i fängelse?

– Jag tror inte den risken finns för den här gruppen vi pratar om. De är redan i den kriminella miljön, men det är klart att man lär känna andra som har begått brott, men identitet är redan satt sedan långt tidigare, säger Fredrik Thunberg.

Han betonar att man i ungdomsgruppen jobbar mycket med personalnärvaro och att man hela tiden utmanar kriminella värderingar och attityder.

– Det är viktigt att vi inte låter de här attityderna fortleva och får ungdomarna att förstå att: ”Såhär tycker inte folk”, säger han.