Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.
Det övergripande målet antogs 2017, samtidigt som det klimatpolitiska ramverket, och är en målsättning som samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna har ställt sig bakom.
Fossilfria bilar och laddinfrastruktur
Första ämnet för Agendas klimatutfrågning var transport, en sektor som står för 32 procent av Sveriges utsläpp. Riksdagen har därtill beslutat att utsläppen från inrikestransporter ska ha minskat med 70 procent till 2030. Hittills har de minskat med 20 procent.
De fyra klimatpolitiska telespersonerna som möttes i den utfrågningen var Martin Kinnunen (SD), Jessica Rosencrantz (M), (C) och Lorentz Tovatt (MP).
Kinnunen säger att utsläppen i Sverige ska minska och att elektrifieringen är vägen framåt – men att 2030-målet är ”orealistiskt”.
– Klimatmålen borde inte handla om att plocka så många godhetsmedaljer som möjligt, det borde handla om att lösa problemet.
På punkten elektrifiering visade det sig senare att det råder enighet bland partierna.
– Vi är överens om att vi måste bygga ut laddinfrastrukturen och vi måste ha biodrivmedel över en övergångsperiod, konstaterar Helena Gellerman (L).
”Inte den höjning vi behöver”
Miljöpartiet vill därtill att alla nya bilar som säljs ska vara fossilfria från och med 2025 och att Sverige ska bli självförsörjande på biodrivmedel.
– Vi vill fasa ut dem som är beroende av bensin och diesel och satsa på elektrifiering och biogas, säger Lorentz Tovatt.
Centerpartiet vill att alla nya bilar som säljs ska vara fossilfria 2030, meddelade Rickard Nordin. Jessica Rosencrantz lyfter å sin sida att Moderaterna vill sänka bensinskatten med 7 miljarder kronor nästa år och föreslår en rekordstor satsning i hela landet på till exempel utbyggd laddinfrastruktur, för att fler ska våga köpa elbil.
En av de forskare som medverkar i klimatutfrågningen är Anders Roth, mobilitets- och transportexpert. Även om det enligt honom går framåt saknar han tillräckliga politiska förslag när det kommer till elektrifiering, förnybara drivmedel och minskade transporter.
– Ambitionsnivån är kanske inte den höjning som vi egentligen behöver.
Oense om kärnkraften
Men för att klara en ökad elektrifiering av samhället kommer det att krävas mycket el.
– Vi står inför en kraftig ökning av efterfrågan på el, och samtidigt går kärnkraftverken som vi har på plats mot sin pensionsålder. Så vi kommer behöva mycket ny elproduktion i Sverige den närmsta tiden, säger Lisa Göransson, som forskar i energisystem vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Göransson har räknat på scenarier för framtidens fossilfria elsystem.
På ämnet elen, där Jessica Rosencrantz, Helena Gellerman, Jens Holm (V) och Jytte Guteland (S) frågades ut, stod det klart att alla anser att det behövs mer vindkraft. Var den ska byggas och i vilken utsträckning råder det dock delade meningar om. Kärnkraften är partierna totalt oense om. Medan Vänsterpartiet inte vill ha någon ny kärnkraft efter 2040 vill Moderaterna och Liberalerna bygga ny.
– De vi ska satsa på politiskt är att se till att undanröja problem som vi har i dag, till exempel med kapaciteten, säger socialdemokraternas Jytte Guteland.
När det kommer till elöverföringen är partierna också överens om att mer måste till.
De två andra ämnen som avhandlades i utfrågningen var industrin/prylar och maten.
Se hela Agenda Special: Klimatutmaningen i SVT Play.