Polisens inledde Operation Costa i februari 2017 efter uppgifter om ett nätverk av svenskar i Portugal som misstänktes smuggla narkotika till Sverige. Under täckmantel fick polisen “Ivan” kontakt med en 58-åring och en 40-åring som pekas ut som nyckelpersoner i en omfattande narkotikahantering.
Männen åtalades för synnerligen grov narkotikasmuggling och synnerligen grovt narkotikabrott.
Långa fängelsestraff väntar
Klockan 11 på fredagen meddelades dom i Attunda tingsrätt. Båda männen döms mot sitt nekande. 40-åringen döms till fängelse i sju år och tio månader, medan 58-åringen döms till fängelse i sex år och tio månader.
40-åringen döms för att ha varit den som planerat och beslutat om nödvändiga åtgärder för smugglingen, samt för att ha varit delaktig i att organisera transporten, paketeringen, förvaringen och avlämning av cannabisen i Kungsängen.
58-åringen döms för att ha förmedlat kontakt mellan 40-åringen och polisens infiltratör, samt för att hjälpt till med planering av transporten.
Försvaret har lyft fram att polisen i den fleråriga insatsen Operation Costa har ägnat sig åt otillåten brottsprovokation, medan åklagaren hävdar att man hållit sig inom lagen när man infiltrerat ett narkotikanätverk som tros ha sin bas i Spanien.
Enig tingsrätt
Tingsrätten väljer alltså att gå på åklagarens linje, och menar att polisen inte har agerat felaktigt. Tingsrätten var enig i sin bedömning.
Rätten lutar sig mot omfattande utredning som visar att männen var involverade i verksamheter som distribuerar stora partier narkotika redan före det att de blev kontaktade av infiltratören. Smugglingen av cannabisen skulle därför ha skett även utan infiltratörens medverkan, skriver tingsrätten i ett pressmeddelande.
Åklagaren: Inte förvånad
Åklagare Sara Nilsson säger till SVT att hon inte är förvånad över rättens bedömning.
– När det gäller infiltrationen och de provokativa åtgärderna har tingsrätten gjort samma bedömning som jag, att det håller sig inom ramen för vad som är tillåtet, säger hon.
”Har inte haft det inflytandet”
58-åringens advokat Thomas Martinson känner viss besvikelse efter tingsrättens dom.
– Jag hade hoppats att de provokativa åtgärderna skulle ha fått utrymme i tingsrättens slutsatser. Åtgärderna har saknat betydelse enligt tingsrätten och jag delar inte den uppfattningen, säger han till SVT efter att ha läst delar av domen.
– Så som jag ser på provokationens betydelse så hade jag förväntat mig att straffet inte skulle bli på den här nivån. Han har inte haft det inflytandet, säger Thomas Martinson.
Närmast ska Thomas Martinson prata med sin klient om hur de ska gå vidare.
– Domen får principiell betydelse för hur man inför framtiden ser på den här typen av verksamhet. Man rör sig i gråzonen med infiltration. En infiltratör på plats har en roll där man lätt hamnar i situationer där gränsdragningar blir nästan omöjliga att göra.
Männen, som sedan tidigare är ostraffade, ska vara fortsatt häktade tills domen har vunnit laga kraft.
SVT har sökt 40-åringens advokat Ivan Fialdini, men inte lyckats nå honom.
Provokativa åtgärder som polisverktyg
Polis i Sverige får inte vidta en provokativ åtgärd som riskerar att leda till att någon begår ett brott som annars inte hade begåtts.
Det finns dock tillfällen och omständigheter där en viss typ av provokation kan vara tillåten, exempelvis då det bedöms att brottet ändå skulle ha genomförts, men vid en annan tidpunkt, kanske på en annan plats och med andra personer.
Det är därmed tillåtet att framkalla den individualiserade brottsliga handlingen, men inte att väcka en brottslig vilja.
Beslutar man att vidta ”provokativa åtgärder” krävs det en stark brottsmisstanke samt att det rör sig om allvarlig brottslighet.
Infiltratörer från polisen kan vara en form av provokativ åtgärd, där en person på uppdrag av polisen agerar med påhittad identitet för att få tillgång till en annars sluten, kriminell värld.
Beslut om att vidta provokativa åtgärder i en brottsutredning ska alltid fattas av åklagare.
Källa: Åklagarmyndigheten/TT
Detta har hänt
Februari 2017: Infiltrationsoperationen inleds av polisens sektion för särskilda insatser (SSI), uppdraget går ut på att inhämta information kring ett nätverk med svenskar som ska smuggla stora mängder narkotika till Sverige.
Våren 2017: En svensk polis och infiltratör träffar 58-åringen första gången. 58-åringen misstänks ha en koordinerande roll inom nätverket och blir SSI:s initiala målperson.
Maj 2017: Förundersökning inleds av internationella åklagarkammaren.
Sommaren 2017–vintern 2019: Infiltratören och 58-åringen håller fortsatt kontakt, mestadels via telefon och en krypterad app. De möts också ett antal gånger. 58-åringen frågar infiltratören om han vill hjälpa till att transportera narkotika. Polisens målsättning blir att tacka ja till ett sådant erbjudande genom en så kallad kontrollerad leverans. Syftet är att hämta in bevis, kunna beslagta narkotikan samt att kunna följa mottagarna av lasten och eventuellt kunna lagföra organisationens medlemmar i Sverige.
Infiltratören får med hjälp av 58-åringen kontakt med en 40-årig man. Infiltratören erbjuds återigen att transportera narkotika, och planerna konkretiseras.
11 februari 2020: En chaufför (egentligen en infiltratör från den tyska tullen) kör lastbilen till ett lager i Marbella där narkotikan lastas. Färden mot Sverige inleds.
15 februari 2020: En annan svensk polisinfiltratör får betalningen för transporten, 550 000 kronor i kontanter stoppade i en påse, i en kiosk i Uppsala. Lastbilen anländer strax därefter till sin slutdestination i Kungsängen norr om Stockholm. Polisen slår till mot de misstänkta.
(TT)