Dokumentärfilmen ”Estonia – fyndet som ändrar allt” från 2020 visade upp ett tidigare okänt hål i det förlista fartygets skrov och ledde till att en utredning inleddes för att granska uppgifterna.
I helgen har Statens haverikommission, i samarbete med sin estniska motsvarighet och finska myndigheter, genomfört nya dykningar vid vraket. Jonas Bäckstrand, utredningsordförande och ställföreträdande generaldirektör på SHK, meddelar att arbetet har gått ”väldigt bra”.
– Vi har kunnat genomföra de undersökningar som vi har föresatt oss och får resultat från dem, så det fungerar. Det är besvärliga förhållanden med dålig sikt på sjöbotten, men bra väder på ytan, säger han.
Färgen är kvar
Bland annat har man tagit prover på både berggrunden vid hålet och på plåten runt skadan.
– Sedan har vi kunnat filma runt det här hålet på styrbordssidan både invändigt och utvändigt och kan konstatera att det inte finns något förstört material runt omkring som det skulle ha gjort vid en explosion. Färgen är kvar till exempel, säger Jonas Bäckstrand och fortsätter:
– Det ser ut att överensstämma med hypotesen att skadorna har uppkommit när fartyget träffade sjöbotten.
Bogrampen ska bogseras
Det största projektet vid förlisningsplatsen återstår fortfarande: att bärga bogrampen. Planen är att genomföra den ”avancerade lyftoperationen” under måndagen.
– Det gäller att man förutser så många risker som möjligt och hanterar dem så att man får upp rampen, inte skadar den i onödan och att inga personer skadas när man lyfter upp den på fartyget, säger Jonas Bäckstrand.
Därefter ska bogrampen skickas till Estland för vidare undersökning. I nuläget är det oklart när hela utredningen kommer att vara färdig, men förhoppningen är att man kan redovisa resultat till hösten.
Hör Jonas Bäckstrand berätta om fynden vid Estonia i videospelaren ovan.
Östersjöns största civila fartygskatastrof
Estonias förlisning natten till den 28 september 1994 är denstörsta civila fartygskatastrof som inträffat i Östersjön.
852 avde 989 personerna ombord dog, varav 501 svenskar.
Estland, Finlandoch Sverige samarbetade i den första haverikommissionen. Dettaeftersom det handlade om ett estniskt fartyg som sjönk inom finskekonomisk zon samtidigt som de flesta omkomna var svenskar.
Olyckanledde bland annat till nya gemensamma regelverk.
Estonias vrak ligger på Östersjöns botten cirka20 nautiska mil från närmaste land, på ett djup av knappt 100meter.