Ungefär 15 000 ton skräp spolas ner i de svenska avloppen årligen, enligt branschorganisationen Svenskt vatten. Det motsvarar vikten av 10 stora elefanter – varje dag.
Flera insatser har gjorts runt om i landet för att få folk att sluta spola ner skräp. Även ”världstoalettdagen” den 19 november som blev en officiell FN-dag 2013 har i svenska sammanhang använts för att uppmärksamma frågan.
Trots det har mängden skräp i avloppen fortsatt legat på samma nivåer de senaste åren, enligt Klara Westling, sakkunnig på Svenskt vatten.
Kostar miljonbelopp
Skräpet kostar svenskarna någonstans mellan 10 till 30 kronor per person och år. Det orsakar slitage på utrustningen som behöver underhållas och ibland bytas ut i förtid. Kostnaderna ökar ytterligare i och med att skräpet ofta skickas till förbränning.
– Det låter kanske inte så mycket, men för en stad med 100 000 invånare blir det en till tre miljoner kronor helt i onödan, sa Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt vatten till TT i januari 2021.
Hittade levande sköldpadda
Det mest problematiska skräpet är kombinationen av fett, hår och våtservetter, menar Walter Johansson, spillvattenchef på Kungsängsverket i Uppsala. De tenderar nämligen att söka sig till varandra och bilda klumpar som i värsta fall täpper igen ledningarna.
Men det spolas också ned allt ifrån leksaker till mobiltelefoner.
– Det galnaste jag varit med om var när en levande sköldpadda dök upp i en pumpstation. Den lever och frodas än i dag, vad jag vet, säger Walter Johansson.
Den vanligaste fulspolningen är snus – 1,4 miljarder prillor årligen. Hör instrumentteknikern Oscar Götlind förklara varför det är en dålig idé att spola ner snus i klippet.
Det här får du spola ner i toaletten
- Kiss, bajs, andra kroppsvätskor och toalettpapper.
Allt annat ska hållas borta från avloppet.