Både försvarsminister Peter Hultqvist (S) och statsminister Magdalena Andersson (S) har vid flera tillfällen tidigare uttalat sig skeptiskt till kraven från oppositionen att skicka defensiva vapen till Ukraina.
Flera länder har redan levererat vapen, bland annat Storbritannien. Andra har fattat beslut om att göra så. Söndagens besked från Tyskland innebär exempelvis en helomvändning. Tidigare har landet sagt nej till att sända tyska vapen till Ukraina, men har nu alltså ändrat sig.
När land efter land, både inom EU och utanför, har beslutat sända krigsmateriel till Ukraina har pressen ökat på den svenska regeringen att agera. Samtidigt har pressen tilltagit inrikespolitiskt. Flera oppositionspartier har drivit frågan hårt och krävt besked av regeringen.
I mitten av förra veckan kunde en förändring i regeringens inställning skönjas. Statsminister Magdalena Andersson meddelade då att hon gett försvarsministern i uppdrag att inventera Försvarsmaktens förråd för att se vad Sverige kan bidra med.
Dramatisk utveckling
Den dramatiska händelseutvecklingen i Ukraina de senaste dagarna har också varit starkt bidragande till söndagens besked. Och det är ett historiskt beslut. Faktum är att Sverige inte sedan finska vinterkriget 1939 då Sovjetunionen anföll Finland har skickat vapen direkt till en krigszon. Dock rörde det sig då om betydligt större mängder krigsmateriel.
Sverige har visserligen sedan dess exporterat vapen till krigförande länder, men då har det handlat om leveranser i enlighet med tidigare kontrakt. Det skedde 2003 när den svenska vapenexporten till USA och Storbritannien fortsatte trots att kriget i Irak.
Även om svensk vapenexportlagstiftning är mycket restriktiv finns det alltså möjlighet till undantag om exporten anses vara av stor betydelse för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. Det är med just den hänvisningen regeringen nu vill sända försvarsmateriel och vapen till Ukraina.
”Kommer att rösta för förslaget”
Söndagskvällens besked innebär att riksdagen redan under måndagen ska fatta beslut. Och det blir inga problem för regeringen att få en majoritet i riksdagen för sitt förslag. Oppositionen kommer att rösta för förslaget, men samtidigt kritisera regeringens agerande.
Det handlar bland annat om att flera oppositionspartier anser att regeringen agerat för långsamt och inte i ett tidigare skede valt att bistå Ukraina med försvarsmateriel. Det handlar också om att de 5 000 pansarskott som ingår i stödet är ett relativt lätt vapen som visserligen kan slå ut stridsfordon men som inte biter på moderna stridsvagnar.
Oavsett vad, kommer riksdagen i morgon att ge sitt bifall till regeringens förslag. Planen är sedan att så snabbt som möjligt leverera skyddsutrustning, förnödenheter och pansarskott till den ukrainska militären.