På tio år har den psykiska ohälsan bland barn och unga fördubblats, enligt en rapport från Socialstyrelsen. Unga kvinnor mår sämst men depressioner och ångestsyndrom ökar även hos unga män. Enligt experter som SVT har talat med är en bidragande orsak att mansrollen i många fall gör det svårare att prata om hur man mår.
En som kämpat mot psykisk ohälsa är 20-årige Isak, som drabbades för tre år sedan.
– Just där och då visste jag inte vad som hände. Jag började känna mig annorlunda, drog mig undan och hade en känsla inom mig som jag inte förstod, säger han.
Känslan växte över tid och Isak började må allt sämre.
– Jag började anklaga mig själv för att jag mådde dåligt. Jag hade det ju så bra med en bra familj, kompisar och det gick bra i skolan, varför skulle jag må dåligt?
Isak beskriver hur han hamnade i en ond spiral. Han tyckte illa om sig själv och hade mycket ångest utan att egentligen förstå vad ångest är.
Bar det inom sig i ett år
I ett år bar Isak på sin hemlighet.
– Jag höll det inom mig och berättade inte för någon. Vet man inte vad man har drabbats av är det svårt att prata om det. Jag skämdes också.
Till slut fick han hjälp av psykiatrin.
– Det hade gått så långt att det gjorde ont att leva. Jag orkade bara inte må dåligt längre.
När vänner och familj fick veta vad som hänt blev de förvånade.
– Alla var lite chockade. Jag har alltid varit den där glada killen och höll uppe den fasaden hela tiden. Men alla har varit otroligt stöttande.
”Har inte lärt sig prata om det”
De experter SVT har intervjuat är överens om att killar generellt sett har svårare att prata om att det mår dåligt. Isak håller med om att det finns de som har svårare att vara öppna med hur de mår.
– De har inte lärt sig att prata om känslor och saknar därför verktyg för det.
I dag har Isak engagerat sig i föreningen Tilia (Tillsammans för ungas psykiska hälsa) och han mår bättre. Han anser att skolan måste ta ett större ansvar och att man borde börja prata om psykisk hälsa redan i lågstadiet.
Vad skulle du ge för råd till unga som mår dåligt?
– Att man måste börja prata. Det kommer finnas folk som mer än gärna hjälper dig. Vill du inte prata med dina föräldrar finns det verktyg på nätet. Det kan vara ett första steg. För många är det svårt att börja prata med en fysisk person och då är exempelvis stödchattar en låg tröskel.
Hit kan du vända dig för att få hjälp
Här hittar du telefonnummer du kan vända dig till om du behöver råd, stöd eller någon att prata med.
Vid akut hjälp, ring alltid nödsamtal 112.
Till dig som är under 18 år:
Rädda Barnens stödlinje
Tel: 0200-77 88 20. Alla dagar kl 15-18.
Barnens rätt i samhället (BRIS)
Barnens telefon: Alla dagar klockan 14.00-21.00. Telefon: 116 111
Vuxnas telefon – om barn: Alla vardagar klockan 9-12. Telefon: 077-150 50 50
Det går också att chatta och mejla via bris.se.
Jourhavande Kompis
Chatta på hemsidan – vardagar klockan 18.00-22.00 och helger klockan 14.00-18.00.
Är du under 18 år kan du dessutom kontakta din närmaste ungdomsmottagning. Du kan även vända dig till skolsköterskan eller elevhälsovården på din skola. Föräldrar kan, om det gäller små barn, kontakta BVC, och om det gäller äldre barn ta kontakt med BUP.
För dig över 18 år:
Ring 1177 Vårdguiden om psykisk ohälsa
Mer om hur man söker vård och hjälp kan du läsa om här.
Hjälplinjen – har öppet mellan kl 13.00 och 22.00 alla dagar.
Telefon: 0771-22 00 60
Hemsidan hittar du här.
Mind – ideell förening mot psykisk ohälsa
Telefon: 90101 dygnet runt
Chatten nås via mind.se
Jourhavande Medmänniska
Telefonjour alla dagar klockan 21.00-06.00
Telefon: 08-702 16 80
Jourhavande präst
Telefonstöd, via 112: Alla dagar, klockan 21.00-06.00.
Hemsidan hittar du här.
SPES
För dig som är anhörig till någon som har tagit sitt liv. Telefonjour varje kväll mellan klockan 19.00-22.00.
Telefon: 08-34 58 73