Fyra personer – varje dag. Så många svenskar tar sina liv. I åldrarna 15 och 24 är självmord den vanligaste dödsorsaken. Män är överrepresenterade i statistiken och står för två av tre självmord. Enligt forskning från Karolinska institutet är det dubbelt så vanligt att unga män tar sitt liv jämfört med unga kvinnor.
Samtidigt är psykisk ohälsa hos unga män ett ämne som det inte talas särskilt mycket om.
– Män är inte lika uppmärksamma på sin psykiska ohälsa som kvinnor. Det kan bero på sociala kontexter som gör att man inte talar så mycket om sina problem och att de kan vara kopplade till att man mår psykiskt dåligt, säger Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi vid Karolinska institutet i Solna.
”Det handlar om mansrollen”
Den traditionella mansrollen bidrar till problemet, något som kan få fatala konsekvenser, enligt Danuta Wasserman. Hon hävdar att män i allmänhet saknar en kommunikativ förmåga när det kommer till ”mjuka” frågor, det vill säga hur man mår och hur man har det i relationer eller på sin arbetsplats. Forskning från KI visar också att tonårspojkar oftare håller sina känslor för sig själva.
– Kvinnor har lättare att förmedla att de inte mår bra även för personer de inte känner. Män har det svårt även med de som står väldigt nära. Man vill vara den som klarar av allting, som lyckas bra och man vill inte belasta sin familj. I stället stänger man det inom sig.
Inger Händestam, förbundsordförande för SPES, Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd, håller med.
– Det handlar om mansrollen. Ensam är stark, man ska klara sig själv och vill inte framstå som svag. Men så är det ju inte, om man söker hjälp är man stark. Vi behöver vända på de här myterna, säger hon.
En annan faktor som spelar in är att män är sämre på att söka professionell hjälp när de mår dåligt, berättar Danuta Wasserman. Många som har sökt hjälp avbryter också behandlingen. Ofta kan det handla om skuldkänslor.
– Man förstår inte att det handlar om biologiska processer i kroppen som man inte kan rå över och att man måste få hjälp precis som om man drabbats av sockersjuka eller en knäskada. För många är det här ett väldigt stort steg.
Depression kan manifestera sig som missbruk
Män som mår dåligt tenderar att bli utåtagerande i stället för att prata om sina problem.
– De kanske dricker lite mer, tar droger, blir internet- eller spelberoende, säger Danuta Wasserman.
Enligt henne har samhället samtidigt brister i kunskapen om hur man ska hjälpa unga män, en bidragande orsak till att fler män mår dåligt och begår självmord.
Men det finns också biologiska skillnader som kan förklara att män är överrepresenterade i statistiken.
– Vår forskning kring män upp till 29 års ålder som är självmordsnära eller som har försökt ta sitt liv visar tydligt att män är mer känsliga för stress jämfört med kvinnor.
Ska man få bukt med problemet bör skolorna undervisa kring hur man hanterar stress redan i skolan, anser Danuta Wasserman.
I framtiden hoppas Danuta Wasserman att psykisk ohälsa kan jämställas med vanliga fysiska problem.
– Då kommer fler män att söka hjälp.
Psykisk ohälsa ökar
På tio år (2006-2016) har psykisk ohälsa bland unga vuxna, 18-24 år, ökat med närmare 70 procent. Det visar en rapport som Socialstyrelsen släppte i slutet av förra året. Siffrorna är alarmerande – totalt handlar det om ungefär 190 000 barn och unga vuxna som lider av psykisk ohälsa.
Av dessa är drygt 63 000 personer unga kvinnor. Samtidigt ökar den pyskiska ohälsan även bland unga män.
Källa: Socialstyrelsen
Två av tre som tar sitt liv är män
Ungefär 1 500 personer dör till följd av självmord varje år i Sverige (2016 var siffran 1470). Det är fyra personer – varje dag. Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna bland ungdomar mellan åldrarna 15 och 24 – ungefär 150 personer i den åldersgruppen dör till följd av självmord varje år. Sedan mitten av 1990-talet har självmorden minskat i alla åldersgrupper, förutom bland unga.
Enligt KI:s forskning talar tonårspojkar mer sällan om självmord innan de begår en självmordshandling. Pojkar håller enligt forskningen oftare sina känslor för sig själva och lyckas oftare genomföra ett självmord. Det är dubbelt så vanligt att unga män tar sitt liv jämfört med unga kvinnor, enligt KI. 2016 stod män för 97 av totalt 143 säkra och osäkra självmord i åldern 15-24 år.
Källa: KI
Hit kan du vända dig för att få hjälp
Här hittar du telefonnummer du kan vända dig till om du behöver råd, stöd eller någon att prata med.
Vid akut hjälp, ring alltid nödsamtal 112.
Till dig som är under 18 år:
Rädda Barnens stödlinje
Tel: 0200-77 88 20. Alla dagar kl 15-18.
Barnens rätt i samhället (BRIS)
Barnens telefon: Alla dagar klockan 14.00-21.00. Telefon: 116 111
Vuxnas telefon – om barn: Alla vardagar klockan 9-12. Telefon: 077-150 50 50
Det går också att chatta och mejla via bris.se.
Jourhavande Kompis
Chatta på hemsidan – vardagar klockan 18.00-22.00 och helger klockan 14.00-18.00.
Är du under 18 år kan du dessutom kontakta din närmaste ungdomsmottagning. Du kan även vända dig till skolsköterskan eller elevhälsovården på din skola. Föräldrar kan, om det gäller små barn, kontakta BVC, och om det gäller äldre barn ta kontakt med BUP.
För dig över 18 år:
Ring 1177 Vårdguiden om psykisk ohälsa
Mer om hur man söker vård och hjälp kan du läsa om här.
Hjälplinjen – har öppet mellan kl 13.00 och 22.00 alla dagar.
Telefon: 0771-22 00 60
Hemsidan hittar du här.
Mind – ideell förening mot psykisk ohälsa
Telefon: 90101 dygnet runt
Chatten nås via mind.se
Jourhavande Medmänniska
Telefonjour alla dagar klockan 21.00-06.00
Telefon: 08-702 16 80
Jourhavande präst
Telefonstöd, via 112: Alla dagar, klockan 21.00-06.00.
Hemsidan hittar du här.
SPES
För dig som är anhörig till någon som har tagit sitt liv. Telefonjour varje kväll mellan klockan 19.00-22.00.
Telefon: 08-34 58 73