Jonas Olsson är 17 år och ser ut som vilken tonåring som helst. Men han lever med en dold funktionsnedsättning. Han har autism. Det betyder att han har mycket svårt med nya situationer och människor.
Trots det går Jonas andra året i vanligt gymnasium på el- och energiprogrammet och ska snart ut på sin första praktik.
– Förut gick han inte till skolan alls. Det är så mycket bättre i dag, säger hans mamma.
Det är för att Jonas mår bättre som han orkar berätta sin historia. Men han är ändå för skör för att klara av eventuell uppmärksamhet om han framträdde med sitt riktiga namn och bild.
Därför har vi bytt ut hans namn och visar inga bilder på honom.
Klarade inte vardagen
Jonas föräldrar märkte tidigt att han var annorlunda. Han fick oförklarliga utbrott, undvek ögonkontakt och kunde inte klara av vardagssaker som att borsta tänderna eller klä sig.
– Han var inte självgående alls. Ett tag trodde vi han var lat. Ett misstag vi skäms över, säger hans mamma.
Fick fel diagnos
Efter många turer hos barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) fick han diagnosen ADD, en variant av ADHD.
Men istället för att bli bättre blev han markant sämre av medicineringen. Till sist var det så illa att han inte alls gick till skolan och han ville inte längre leva.
Hans mamma gick in i väggen och blev heltidssjukskriven.
– Vi levde i ett kaos och bad socialtjänsten om hjälp, säger Jonas mamma.
Vändningen
Jonas utreddes på nytt och det visade sig att han inte alls hade ADD. Den medicin och den hjälp han hade fått var alltså helt felaktig och kunde ha slutat med att Jonas tagit sitt eget liv.
Han och resten av familjen vet nu hur de ska hantera hans tvångstankar och är uppmärksamma på när han är på väg in i sina slutna perioder.
– Nu har vi fått verktyg och kan hjälpa Jonas när han mår riktigt dåligt. Vi är en familj igen, säger hans mamma som fått sonens tillåtelse att berätta om hur de haft det.
TV: Se SVT dokumentären Diagnosen i SVT Play eller i SVT1 19/10 kl. 20.00.
Neuropsykiatriska diagnoser
Antalet barn som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättningar (NFP) fortsätter att öka.
I dag står ADHD för den största ökningen bland unga mellan 10-17 år.
Under de senaste tio år har de som äter ADHD-medicin ökat med 307 procent bland pojkar och 552 procent bland flickor.
Och under samma period har antalet vårdbesök för autismsspektrum som Asbergers syndrom mer än femdubblats.
Forskning tyder på att NPF kan vara ärftligt och det vanligaste diagnoserna är:
- ADHD
- Asbergers syndrom
- Tourettes syndrom
- Språkstörning
Personer med NPF har ofta svårt med:
- Reglering av uppmärksamhet
- Impulskontroll och aktivitetsnivå
- Samspelet med andra människor
- Inlärning och minne
- Att uttrycka sig i tal och skrift
- Motoriken
Källa: Socialstyrelsen och Riksförbundet Attention