Påstående: ”Vi har ett skattesystem i dag, när en kassörska på ICA betalar större andel i skatt än vad en miljardär gör, och då vinner de rikaste hela tiden.” (Jonas Sjöstedt, Norrbottens-Kuriren, 5 augusti 2018)

Vänsterpartiet går till val på vad man kallar en ”röd skatteväxling”, och vill därför bland annat återinföra och höja skatter. I samband med ett tal på en mässa i Piteå intervjuades Jonas Sjöstedt av Norrbottens-Kuriren och hävdade då ovanstående, ett exempel han tidigare lyft, bland annat i en partiledardebatt i TV4 och på Twitter, och även i sitt Almedalstal 2017.

Vänsterledarens underlag är en ett år gammal artikel i vänstertidningen ETC, med rubriken ”Miljardär betalar lägre skatt än en kassörska på Willys”.

I sin granskning slog tidningen fast att Antonia Ax:son Johnson, som tillsammans med sin familj är delägare i matjätten Axfood där Willys ingår, mellan 2008 och 2015 betalade 18 procent i skatt på sina inkomster, trots att hon ”dragit in” 5,4 miljoner kronor i månaden. Detta i jämförelse med en anställd som betalat 23 procent i skatt på sin månadslön. ETC:s granskning fick också hård kritik av den liberala tankesmedjan Timbro.

”Tror i regel att de betalar mer”

Men hur ser det då ut? Även om Jonas Sjöstedt i fallet Ax:son Johnson har stöd i sitt påstående, kan man gå så långt att påstå att en miljardär i Sverige betalar lägre skatteandel än en kassörska? Faktakollen ringde upp Skatteverket för att ta reda på hur det ligger till.

– Visst kan man hitta en kassörska som betalar mer i skatt än en miljardär, det skulle inte förvåna mig, men det är ju inte den absoluta sanningen. I regel tror jag att de [miljardärerna] betalar mer i skatt, åtminstone om de har tjänsteinkomster eller pensionsinkomster också, säger Ingvar Håkansson, rättslig expert på Skatteverket, till Faktakollen.

Mer kapitalinkomster

Även Johan Lindberg, statistiker på Statistiska centralbyrån (SCB) som arbetar med att ta fram statistik om inkomster och skatter, tror att man kan hitta enskilda personer som betalar väldigt låg skatt.

– I grund och botten handlar det helt enkelt om att ju rikare man är desto större andel kommer från kapitalinkomster av ens totala inkomster, och skatten är ju lägre på kapitalinkomster än vad den är på tjänsteinkomst, säger Lindberg.

– Tittar man på en enskild miljardär eller riktig höginkomsttagare kanske de kan lyckas trixa till skatterna så att de hamnar väldigt lågt andelsmässigt, men det är svårt att verifiera.

Arbete kontra kapital

Utfallet beror alltså på hur man räknar. Om man bara jämför lön med lön så stämmer inte Jonas Sjöstedts påstående. Räknar man även in skatten på inkomst av kapital, alltså beskattning vid exempelvis försäljning av fastigheter och aktier, så ser det annorlunda ut.

– Arbetsinkomst beskattas ganska högt även för låginkomsttagare men miljardärer betalar mer i skatt. Men ofta är det så att miljardären har kapitalinkomster och då betalar mer i absoluta tal men inte procentuellt, säger Ingvar Håkansson.

För en vanlig svensk löntagare ligger skatten i snitt på runt 32 till 33 procent. Efter jobbskatteavdragen blir det något mindre. Hur mycket man skattar av sin lön varje månad beror också på var i landet man är folkbokförd samt om man är medlem i Svenska kyrkan eller annat trossamfund.

Olika skattenivåer

Kassapersonal tjänar enligt SCB:s statistik i genomsnitt 23 600 kronor i månaden före skatt, och en butikssäljare i genomsnitt 28 700 kronor. Det innebär en årslön på 283 200 respektive 344 400 kronor och en inkomstskatt på 23 procent.

På högre inkomster som överstiger den så kallade skiktgränsen tas en statlig avgift ut på 20 procent, så kallad statlig inkomstskatt. Under 2018 ligger den på 468 700 kronor, cirka 39 000 kronor i månaden. Når man den övre skiktgränsen, som inkomståret 2018 ligger på 675 000 kronor, når man brytpunkten för den så kallade värnskatten och får betala ytterligare 5 procentenheter av sin lön i skatt. Sammanlagt blir det då 25 procent.

– När det gäller själva inkomstskatten så kan du aldrig komma över den översta gränsen, 25 procent statlig skatt plus kommunalskatt, som då blir ungefär 58 procent i skatt, säger Ingvar Håkansson på Skatteverket.

Detta gäller givetvis även inkomstmiljonärer och miljardärer.

Högsta marginalskatten

Man brukar också prata om marginalskatten, det belopp du betalar på ”din sist intjänade tusenlapp”, vilket är en beräkning av skatten på den sista tjänade kronan och i praktiken handlar om hur mycket du får behålla av en löneökning. Det är en progressiv skatt, vilket innebär att den ökar gradvis i takt med en persons inkomst.

Enligt Ekonomifakta, som drivs av Svenskt näringsliv, kan marginalskatten som högst ligga på 60,3 procent. Det gäller personer som tjänar över den övre brytpunkten upp till en beskattningsbar inkomst på 1,5 miljon kronor, därefter sjunker skatten till 57 procent eftersom jobbskatteavdraget då är nere på noll. Sverige har i dag den högsta marginalskatten av alla OECD-länder.

Om vi då tittar på skatten på kapital så har den varierat kraftigt genom åren. Före den stora skattereformen i början av 90-talet kunde vissa betala uppemot 85 procent i skatt men riksdagen har sedan dess enats om att skatten på kapital ska vara låg.

Platt skatt – och undantag

Förmögenhetsskatten avskaffades 2007 under regeringen Reinfeldt. Arvsskatten och gåvoskatten togs bort 2005, när Socialdemokraterna styrde under Göran Perssons ledning.

I dag ligger kapitalskatten normalt på 30 procent och är platt, till skillnad från skatt på lön.

– Oavsett om du har en miljon i kapitalinkomster eller 100 miljoner i kapitalinkomster så betalar du ändå max 30 procent i skatt på det, säger Ingvar Håkansson på Skatteverket.

Det finns dock undantag. I onoterade bolag som inte klassas som så kallade fåmansbolag (ett aktiebolag som till övervägande del, minst 50 procent, ägs av högst fyra personer) är skatten exempelvis lägre, 25 procent. Vid utdelning av aktier från fåmansbolag kan skatten vara så låg som 20 procent. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att en utdelning från exempelvis ett aktiebolag föregås av att bolaget har betalat bolagsskatt på 22 procent på vinsten från verksamheten. Skatten kan därför variera mellan 20 och 57 procent även för kapitalinkomster.

Vinsten på försäljningen av en privat bostad är också 22 procent.

”Står fast vid att det är orimligt”

Har man bara kapitalinkomster kan man alltså ”komma undan” med omkring 25 till 30 procent i skatt, beroende på vilka kapitalinkomster man har. Lägger man in sina fonder eller aktieinnehav i ett så kallat investeringssparkonto (ISK), vilket alla personer kan göra, blir skatten ännu lägre. Detta då man inte betalar någon skatt på vinsterna utan endast en schablonskatt på tillgångarna som man har på kontot.

Jonas Sjöstedts politiske sekreterare Örjan Rodhe kommenterar faktakollen:

”Vi står fast vid att det är orimligt att vi har ett skattesystem där miljardärer kan betala mindre i skatt än en vanlig kassörska. Vi har inte uttalat oss om samtliga miljardärer och kassörskor men behovet av att beskatta kapitalinkomster mer än vad vi gör i dag är väldigt tydligt”, säger Rodhe.

Sammanfattning: Miljardärer betalar i regel mer i skatt än en kassörska på Ica, Willys eller annan svensk butikskedja. Men personer med höga inkomster har ofta mycket kapitalinkomster och i Sverige är skatten på inkomster högre än skatten på kapital som är lägre, något riksdagen har enats om. Även om en kassörska i det enskilda fallet mycket väl kan skatta procentuellt mer av sin inkomst än vad en miljardär gör kan man inte säga att det generellt ligger till så. Anledningen till att en miljardär kan betala mindre andel av sin inkomst i skatt beror på att hen har större kapitalinkomster, eller kanske endast beskattningsbart kapital. Jonas Sjöstedts påstående är missvisande och därför mestadels fel.

Har du någon fakta som kan bidra till texten eller andra påståenden från makthavare som du tycker att SVT:s Faktakollen borde granska, mejla oss på faktakollen@svt.se.

Uppdatering: 2018-08-20 tillfogades ett stycke om bolagsskatten.

Källor:

• Intervju, Ingvar Håkansson, rättsexpert på Skatteverket
• Intervju, Hans Heggeman, statistiker SCB
• Intervju och mejl, Johan Lindberg, statistiker SCB
• Intervju, Sven-Olof Lodin, skatteexpert och professor emeritus i finansrätt
• Statistiska centralbyrån (SCB)
• SCB:s publikation Inkomstrapport 2016 – individer och hushåll (2018-06-29)
• Ekonomifakta