Riksgälden föreslår kraftiga ökningar av avgifterna till kärnavfallsfonden, som ägarna ska betala.
– Det behövs mycket högre avgifter om pengarna ska räcka, säger senioranalytiker Per Nyström.
För varje kilowattimme kärnkraftsel betalar ägarna en avgift till kärnavfallsfonden. Pengarna ska täcka alla framtida kostnader för avfall och rivning av kärnkraftverken.
Totalt ska drygt 5 000 kopparkapslar med radioaktivt bränsle begravas i bergrum. Till detta tillkommer kostnader för 170 000 kubikmeter radioaktivt avfall, som uppstår vid rivning av reaktorerna.
”Påverkar lönsamheten”
I början på 2000-talet var avgiften till kärnavfallsfonden under 1 öre per kWh. 2012 ökade avgiften till 2 öre. 2015, sprack kalkylerna igen och avgifterna fördubblades igen till 4 öre.
Senaste åren har ägarna betalat mellan 3 och 6 öre. Nu föreslås ännu en rejäl ökning som landar på upp till 9,3 öre per kWh för Ringhals. Det är mer än den ”effektskatt” som fanns på kärnkraften 2015 som av kärnkraftsvänner ansågs bidra till stängningen av flera reaktorer, då den gjorde kärnkraften olönsam.
– Det är klart att detta påverkar lönsamheten och kan leda till något högre elpriser säger Markus Fischer pressekreterare på Vattenfall.
Kritik från Riksgälden
Riksgälden riktar också allvarlig kritik mot att kärnkraftsbolagen i sina kalkyler ”systematiskt underskattar kostnaderna över tid. Det gör att risken finns att man tvingas skriva upp kalkylerna ännu mer i framtiden.
– Det är mycket subjektiva bedömningar och för lite beräkningar där man väger in hur liknande projekt historiskt brukar få ökade kostnader, säger Per Nyström på Riksgälden.
Vad gör Sverige med sitt kärnavfall?
Radioaktivt avfall är en restprodukt som innehåller radioaktivt material.
Kostnader för det svenska kärnavfallet har hittills landat på 64 miljarder kronor. Det innefattar det mellanlager i Oskarshamn (CLAB) där allt använt kärnbränsle förvaras i dag.
De framtida kostnaderna handlar om anläggning för att tillverka kopparkapslar, transporter, slutförvar för bränslet och för annat radioaktivt avfall. Dessutom ingår rivning av alla 12 reaktorer som finns och hantering av 150 000 kubikmeter radioaktivt lågaktivt rivningsavfall och 16 000 kubikmeter högaktivt avfall som vissa inre delar av reaktorn.
Kostnaderna beräknas av SKB, Svensk kärnbränslehantering, som ägs av kärnkraftsföretagen.
Avgifter till kärnavfallsfonden föreslås av Riksgälden och fastställs av regeringen.
Avgiften varierar för varje anläggning och blir högre för de kärnkraftverk som har stängt reaktorer, då reaktorerna i drift måste betala ökade kostnader för det avfall som redan har producerats.
Anläggning avgift i dag förslag 2024-2026
Forsmark 3,0 4,9 (+63 procent skillnad)
Oskarshamn 5,6 7,8 (+39 procent skillnad)
Ringhals 4,5 9,3 (+107 procent skillnad)
Barsebäck ska få en årlig avgift på 316 miljoner kronor per år 2024-2026.
Kärnkraftsägarna måste också leverera säkerheter för de framtida avgifter de inte har betalat, och för att skydda mot oförutsägbara kostnader eller prisökningar. Dessa vill Riksgälden också öka till totalt 75 miljarder kronor.