KID-teamet i Stockholm var först i Sverige med att erbjuda könsidentitetsutredningar för barn och ungdomar. De öppnade år 2000 och över 700 unga har utretts för könsdysfori. Diagnosticerade har kunnat få hormonbehandling vid Karolinska Sjukhuset.
I flera reportage har Uppdrag Granskning lyft bristen på vetenskaplighet och riskerna med de olika hormonbehandlingarna. Det är starka preparat som kan ge allvarlig och irreversibel hälsopåverkan.
Våren 2019 försvarade KID-teamets grundare, Per-Anders Rydelius, behandlingen:
-Behandlingen är inte experimentell i ordets bemärkelse. Den följer en utredningsmodell som har prövats.
Potentiella biverkningar
I Karolinskas nya riktlinjer staplas nu de potentiella biverkningarna på varandra: kardiovaskulär sjukdom, benskörhet, infertilitet, cancer och trombossjukdom. Sjukhuset skriver också att behandlingen har låg evidens att nå önskad effekt och att det idag finns mycket lite kunskap om säkerheten på lång sikt.
En annan aspekt är risken för ånger. I Storbritannien har en ung kvinna, som idag ångrar sin hormonbehandling, startat en rättsprocess mot vården. Den har lett till att en domstol i princip stoppat bruket av pubertetsblockerare och könskonträra hormoner till personer under 18 år.
I Uppdrag Granskning 2019 framträdde kvinnor som hade ångrat sin könsbekräftande behandling. Flera var mycket kritiska mot vården, som de menade inte tagit sitt ansvar.
Trädde i kraft 1 maj
-Vården vet inte vad dom håller på med. De har ingen vetenskap bakom detta. De prövar på en ung generation som har hela livet framför sig. Jag känner inte till något annat område inom medicinen där man prövar en behandling på det här viset, sa ’Mika’, som lever med konsekvenserna av en irreversibel hormonbehandling.
De nya riktlinjerna trädde i kraft 1 maj och innebär att inga nya minderåriga kommer att få hormonbehandling, annat än inom ramen för kliniska studier. För patienter som redan är under behandling ska läkare göra en ”noggrann individuell bedömning om behandlingen bör avslutas eller fortgå.”
Hormonbehandlingar
Det handlar om två typer av hormonbehandlingar: pubertetsblockerare och könskonträra hormoner.
Pubertetsblockerare hindrar kroppen från att producera könshormoner. Det är samma medicin som används vid behandling av prostatacancer och vid kemisk kastrering. När kroppen kommer in i puberteten gör medicinen att processen avstannar och att kroppen inte utvecklas i kvinnlig eller manlig riktning.
Könskonträra hormoner, testosteron och östrogen. För en person som fötts som flicka kommer testosteronbehandling göra att kroppen utvecklas i manlig riktning: ökad muskelmängd, skäggväxt och mörkare röst. För en person som fötts som pojke gör östrogen personen kvinnligare, mjukare hud, bröst och andra former.
Förändringar som sker vid behandling med könskonträra hormoner är irreversibel, även om behandlingen avbryts kvarstår förändringarna.