– Den stora utmaningen är att påverka produktionsledet, det är där den största miljö- och klimatpåverkan finns. 80 procent av den textil vi konsumerar tillverkas utanför EU och många av de länderna har inte alls samma krav som vi när det gäller exempelvis miljölagstiftning och tillsyn, säger Yvonne Augustsson.

Naturvårdsverket har ett regeringsuppdrag att informera konsumenter för att öka kunskapen om textil och hållbarhet.

– Här finns ett stort arbete att göra, till exempel när det handlar om att få konsumenterna att ställa krav på det som de köper. Vi är tre myndigheter som samverkar, förutom oss är det Kemikalieinspektionen och Konsumentverket, säger Yvonne Augustsson.

En stor konsumentundersökning som Naturvårdsverket låtit göra visar att många vill konsumera kläder och textilier på ett hållbart sätt. Men det kan vara lättare sagt än gjort. Dels för att det är svårt som konsument att kontrollera om den vara man köper har producerats hållbart, dels för att det ännu inte finns någon lag om att textilier ska återvinnas.

Över hälften slängs i soporna

– Vi konsumerar i snitt 14 kilo textil per person och år, och knappt åtta kilo textil kastas i soporna, säger Yvonne Augustsson.

Men i siffran 14 kilo inkluderas inte det som vi handlar på nätet, så det kan vara betydligt mer.

– Rapporten Svensk e-handel har sammanställt data för hur mycket textil som säljs på nätet. 2017 såldes det för 22,4 miljarder i Sverige. Även skor och accessoarer räknas som textil, säger Yvonne Augustsson.

Hon konstaterar att kläder har blivit så billiga att vi inte längre värdesätter dem som en resurs.

– Och det är problematiskt, eftersom de har så stor miljöpåverkan.

För att få till en dialog om hur textilproduktion kan bli mer hållbar har Naturvårdsverket startat ett branschnätverk tillsammans med Kemikalieinspektionen.

– Där har vi involverat stora och små aktörer från hela värdekedjan – design och tillverkning, handel och återvinnare. Över 300 personer är med och vi har haft både stora möten och mindre, där vi diskuterat sådant som mikroplaster, hållbara affärsmodeller och konsumtion i en digital värld, säger Yvonne Augustsson.

Nytt avfallsdirektiv 2025

När det gäller textilavfallet träder EU:s avfallsdirektiv i kraft 2025 och om inte förr så blir då separat textilinsamling obligatorisk.

– Separat insamling och därefter sortering är en förutsättning för att materialet ska kunna användas som en resurs på marknaden, säger Yvonne Augustsson.

Men det finns redan flera återvinningsprojekt i större skala i Sverige, bland annat i Vargön och en kommersiell anläggning i Kristinehamn.

– I Kristinehamn återvinner de cellulosamaterial som bomull och viskos som blir till granulat. Nästa år är planen att de ska tillverka 7 000 ton, säger Yvonne Augustsson.

”Vi ska inte bränna kläder”

För ett år sedan väckte ett reportage i SVT:s Uppdrag granskning ett ramaskri, när det avslöjades att flera stora modekedjor bränner kläder som de av olika anledningar inte kan sälja.

– Vi följer mediebevakningen men det är inget vi arbetar aktivt med. Men EU:s lagstiftning är väldigt tydlig: vi ska inte bränna hela kläder som kan användas. Producenterna har ansvaret. Men om detta skulle öka måste vi titta på det, säger Yvonne Augustsson.