Gasledningarna innehöll cirka 778 miljoner kubikmeter metangas, enligt uppgifter som företaget Nord Stream lämnat till danska Energistyrelsen.
I Sverige har Naturvårdsverket i sin tur räknat på läckornas effekter på klimatet.
– När jag räknat på det inser jag att det rör sig om stora mängder utsläpp, säger Mats Björsell.
Beräkningarna visar att läckorna motsvarar 40 miljoner ton koldioxid under ett 20-årsperspektiv. Det kan jämföras med hela Sveriges samlade klimatutsläpp förra året på 48 miljoner ton.
– Totalt blir utsläppen i paritet med Sveriges totala utsläpp under ett år.
Värre på kort sikt
Metan är en kraftigare växthusgas än koldioxid, men bryts ner snabbare i atmosfären. På 100 års sikt orsakar metan 28 gånger större uppvärmning än koldioxid, medan det på 20 års sikt är 84 gånger kraftfullare. Det är avgörande för hur utsläppen ska bedömas.
– Det har blivit allt mer bråttom att få ner utsläpp snabbt. Det är därför relevant i mångas ögon att göra beräkningar på ett kortare perspektiv som 20 år, säger Mats Björsell.
Christophe Duwig, professor i kemiteknik på KTH, har gjort liknande beräkningar på utsläppets storlek och kommit fram till ungefär samma resultat som Naturvårdsverket. Han ser allvarligt på läckaget.
– Klimatet påverkas mycket, det är en väldigt stor läcka och stora mängder metan som kommer ut. Det har en betydande effekt, säger han.
Både Duwig och Björsell understryker att beräkningarna är osäkra, framför allt beroende på motstridiga uppgifter om hur mycket gas som funnits i ledningarna. Nord Streams uppgifter kan vara överdrivna.
– Det är stora osäkerheter, vi vet inte hur mycket rören innehåller, det beror på vilket tryck man har haft, säger Mats Björsell.