Aldrig förr har så ihållande höga temperaturer uppmätts i Sverige som mellan maj och augusti 2018. Högtryck dominerade väderläget och gjorde soldyrkare och badare glada, men orsakade också hälsofarliga temperaturer och torka som ledde till vattenbrist och skogsbränder.
– Den här sommaren stack verkligen ut. Vi har tittat på temperaturmätningar ända sedan mitten av 1700-talet utan att hitta något liknande, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.
Klimatförändringarna bidragande orsak
Han är en av forskarna bakom en ny studie som jämfört sommaren 2018 med både väderobservationer och ett stort antal simuleringar i olika klimatmodeller, för att bättre förstå hur pass ovanlig sommaren 2018 var i ett historiskt perspektiv. Resultatet visar att den var mycket ovanlig, men att sannolikheten för att något liknande ska inträffa har ökat betydligt sedan slutet av 1800-talet.
– Vi ser att klimatförändringarna är en stor bidragande orsak till detta, säger Erik Kjellström.
– Ju mer den globala medeltemperaturen ökar, desto större blir risken för den här typen av värmeböljor.
Den svenska sommaren 2018 räknas som en extremväderhändelse, som ofta kan ha stor påverkan på samhället och miljön.
De senaste åren har forskningen blivit allt bättre på att härleda i vilken grad klimatförändringen ändrat förutsättningen för de extrema väderhändelser som inträffar varje år, genom att kombinera information från både väderobservationer och olika klimatmodeller.
”Behöver ha bättre koll”
Internationella forskarlag har tidigare i år med hjälp av dessa metoder slagit fast att risken för de höga temperaturer som ledde till bränderna i Australien och rekordvärmen i Sibirien ökat väsentligt på grund av klimatförändringarna.
Det här är den första svenska studie som använt metoden, som kallas “extreme event attribution” och applicerat den på väderförhållanden i Sverige.
– Extremväderhändelser kan föra med sig mycket negativa effekter för samhället. Vi behöver ha bättre koll på dem för att förbereda oss för vad som kan hända i framtiden, säger Erik Kjellström.
Så gjordes studien
Forskarna har jämfört perioden maj till augusti 2018 med fem olika klimatmodeller som simulerat över 20 000 stycken möjliga somrar mellan 1951 till 2018.
Man har även jämfört temperaturerna med Stockholmsserien, den längsta mätserie som finns i Sverige och som mätt temperaturen i Stockholm sedan år 1756, samt med data från 35 mätstationer spridda över Sverige med mätningar från 1860-talets början.
Resultatet visar att sommaren 2018 är mycket varm jämfört med historiska observationer.
Klimatmodellerna visar också att sannolikheten för att en sommar som den som observerades 2018 är liten men att den har ökat betydligt sedan förindustriell tid, särskilt under de senaste decennierna. Att sannolikheten har ökat beror enligt forskarna på den pågående globala uppvärmningen.
Källa: SMHI, The extremely warm summer 0f 2018 in Sweden – set in a historical context, Earth System Dynamics 11, 1107-1121, 2020