– I Kanada så hade vi under 1970-talet ett tioårigt genomsnitt på en miljon hektar nedbrunnen skog. Nu är det tioåriga genomsnittet per år uppe i 2,5 miljoner hektar nedbrunnen skog, säger Mike Flannigan, professor vid University of Alberta och en av världens främsta skogsbrandsforskare.
Enligt skogsbrandsforskare runtom i världen beror de ökade skogsbränderna på klimatförändringar med längre somrar och mer torka. En studie på skog i USA visar att klimatförändringarna har orsakat en fördubbling av skogsbränderna även där sedan 1980-talet.
”Kronbränderna ökar”
Prognosen är enligt Mike Flannigan att Sverige precis som Kanada kommer att drabbas av en fördubbling av skogsbränder.
– Enligt våra modeller över framtiden så förväntar vi oss mycket mer skogsbränder i Kanada. Utifrån den forskning som vi gjort så kan vi förutspå mycket mer skogsbränder i Sverige också, säger Mike Flannigan.
Kronbränder, det vill säga bränder där elden sprider sig mellan trädtopparna, är svåra och nästan omöjliga att stoppa utan att få hjälp av väderomslag, berättar Mike Flannigan.
– Och vi förväntar oss att se den typen av bränder i allt högre grad, säger han.
Ökad torka i marken
Även i Sverige, på SMHI i Norrköping, görs klimatmodeller som beräknar hur risken för skogsbränder ser ut. Klimatscenarierna pekar på ett allt varmare klimat.
– Och varmare somrar ökar risken för bränder eftersom högre temperaturer leder till större avdunstning och därmed uttorkning av marken, förklarar Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.
SMHI har i olika scenarier räknat ut risken för dagar med låg markfukt, det vill säga torra förhållanden, och de kan se att risken kommer att öka i framtiden.
– Den risken ökar med alltifrån cirka en vecka i närtid uppemot ett par veckor eller en månad i de värre scenarierna i slutet av seklet, säger Erik Kjellström.
Enligt SMHI:s uträkningar kommer det också att bli blötare.
– Man kan se att nederbörden tenderar att öka, det blir mer vatten, säger Erik Kjellström.
Fler veckor med torka
Det kan vara lätt att tro att den ökade nederbörden som kommer med klimatförändringarna leder till en minskad brandrisk i skogen. Men den allt tidigare våren kommer att göra slut på fukten från snön långt före sommaren.
– När snön försvinner snabbare på vårkanten så kommer ju uttorkningen att ske tidigare och tidigare, säger Erik Kjellström.
Och den ökade växtligheten kommer att absorbera den ökade nederbörden, enligt klimatforskarnas prognoser.
Flera veckor extra med extremt torrt väder
I de olika scenarier som SMHI räknat på så kommer Sverige att drabbas av från två veckor upp till fyra eller sex veckors ytterligare period med extremt torrt väder en genomsnittlig sommar.
– Vi kommer att få varmare och längre växtsäsonger, och även mer torka, avslutar Erik Kjellström.
Värmen sommaren 2018
Enligt SMHI hade det varit extremt osannolikt med en så varm sommar i förindustriell tid då vi fortfarande inte börjat använda fossila bränslen. Maj månad 2018 till exempel var den varmaste månaden sedan 1750.
– Inte ens om man går tillbaka i tiden 250 år har man sett en sådan svensk sommarhetta som 2018, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI som har analyserat skogsbränderna 2018.
SMHI:s forskning visar att det i princip inte skulle vara möjligt med en sådan sommar på 1800-talet.
Källa: SMHI
Blockerande högtryck
En annan effekt som klimatforskare ofta talar om är att så kallade blockerande högtryck blir vanligare över Skandinavien. Det innebär fler långa perioder med soligt väder. Det beror på hur atmosfären över Atlanten påverkas av smältande istäcken i norr. Men det spelar också in att atmosfärens luftströmmar kommer att bli svagare.
-Den här västliga luftströmningen runt jorden blir något svagare. Det kan ha ganska stor påverkan, berättar Erik Kjellström.
Men enbart den globala uppvärmningen i sig gör att SMHI tycker sig kunna förutspå två till sex ytterligare veckor med torka per sommar.