I Sverige har trenden varit tydlig sedan början mitten av 90-talet. Organisationsgraden faller, alltså att andelen anställda som är med i facket minskar.

Lägre organisationsgrad

Från en nivå uppåt 90 procent är i dag mindre än 70 procent av de anställda på arbetsmarknaden medlemmar i ett fackförbund. Särskilt har organisationsgraden fallit bland arbetare och unga.

– Det här är en utveckling som vi är mycket bekymrade över, eftersom den betyder att vi förlorar i inflytande och makt, säger Berit Müllerström, som är LO:s andre vice ordförande. 

Utmaningen nu är att vända på trenden och få löntagare runt om i landet att förstå den viktiga roll facket har, menar Berit Müllerström, som är högst ansvarig inom LO för det som kallas medlemsfrågor.

– Vi finns där som en garant för att man ska få de bästa villkor som man kan få på marknaden. Vi ska också vara där som ett stöd när man behöver hjälp. Av och till behöver man faktiskt hjälp, säger han.

”Arbetsgivarsidan bärare av kollektivavtalen”

Facket förlorar i makt när organisationsgraden minskar, konstaterar Lars Calmfors, men så länge arbetsgivarna gillar kollektivavtal så kommer de sannolikt att behålla sin centrala roll.

– I någon mening kan man säga att arbetsgivarsidan i dag har blivit bärare av kollektivavtalen på ett sätt som den inte har varit tidigare, säger Lars Calmfors.