När kommunerna tar emot ensamkommande barn och unga som söker asyl så ska staten betala för deras utgifter, men väntan på ersättning har varit lång. Ett stort antal av landets kommuner har därför stora fordringar på Migrationsverket.
I Flens kommun har man tagit emot en stor mängd asylsökande, under en period 2015 var nästan var tionde person i kommunen asylsökande. I dagsläget har man fordringar på nästan 70 miljoner kronor som Migrationsverket inte betalat.
– Om man tänker på den omsättningen vi har i budgeten så är det mellan sex och sju procent av vår totala budget som staten är skyldig oss. Det tränger ju undan andra åtgärder som vi har, säger Jan-Erik Larsson (S), kommunstyrelseordförande i Flen.
Skyldig tio miljarder
Och Flens kommun är bara en av många. I september 2016 slog Sveriges kommuner och landsting larm. Då var Migrationsverkets skuld till kommunerna runt 10 miljarder kronor, större delen var för ensamkommande barn och unga.
Staten lovade bot och bättring, och i regleringsbrevet för Migrationsverket står att man måste bli väsentligt snabbare på handlägga kommunernas ansökningar.
Ett år senare var dock situationen ungefär likadan. I september i år var skulden till kommunerna 10,6 miljarder. Handläggningstiden på en ny ansökan är ofta runt tio månader, men det finns ansökningar från 2015 som fortfarande betalats.
– Vi gör vad vi kan. Vi jobbar övertid. Vi har en oerhört restriktiv inställning till semester i december, för att komma fram till årsskiftet och handlägga så mycket som möjligt, säger Åke Svedmert, som är enhetschef på Migrationsverket.
Hamnade på hög
Han menar att myndigheten inte hade beredskap för handlägga den oerhörda mängd ansökningar som kommit in sedan 2015. Istället hamnade ansökningar på hög.
Nu har man kraftigt utökat personalen. Regelverket upplevdes som krångligt av både kommunerna och Migrationsverket själva. Sedan i somras är det ersatt av schablonersättningar, men ansökningar om ersättning efter de gamla reglerna kommer fortfarande in.
Dessutom saknade man ett digitalt system för att behandla ansökningarna. Istället gjordes mycket av arbetet på papper, som skickades mellan de nio orter där handläggningen äger rum.
– Det har ju fördröjt handläggningen, det har komplicerat handläggningen, det har varit mycket svårare med volymförändringar. När vi tagit in nya orter måste man fysiskt skicka ansökningar mellan orterna och så vidare, säger Åke Svedmert.
Var femte får låna pengar
Migrationsverket menar att man nu fått upp takten, men sista oktober var skulden till kommunerna likväl 9,3 miljarder.
Riksrevisionen har granskat de sena utbetalningarna till kommunerna, och där är man kritisk. Enligt Riksrevisionen fick kommunerna sämre likviditet på grund av sena betalningar.
I en enkät sade nästan var femte kommun, 17,3 procent, att man tvingats låna pengar. Nästan var tionde, 8,7 procent, sade att man låtit bli eller skjutit upp att anställa personal på grund av detta.
”Vad händer nästa gång?”
I Flens kommun ligger man dessutom i en rad rättsliga tvister med Migrationsverket om kostnader man inte fått ersättning för som man tycker sig ha rätt till. Något som påverkar verksamheten.
– Det innebär hela tiden en osäkerhet när vi planerar och följer upp verksamheten. Vad kan vi göra, vad har vi råd med, vad har vi resurser till, säger Jukka Taipale som är chef för socialförvaltningen i Flen, en enhet som för närvarande har fordringar på 60 miljoner kronor på Migrationsverket.
– Vad händer nästa gång, om det kommer ett stort inflöde av asylsökande till landet och till Flen? Vi kan inte ställa upp på samma sätt som vi gjorde förra gången, säger Jukka Taipale.
Kräver svar från minister
Situationen i Flen har nu också nått Riksdagen.
I en interpellation från Moderaterna kräver man att migrationsminister Heléne Fritzon (S) vad regeringen tänker göra för att kommunerna ska få sina pengar, och om det är rimligt att det pågår ett stort antal rättsprocesser mellan kommuner och Migrationsverket.