Sveriges kommuner och landsting (SKL) har låtit forskare undersöka innehållet i kommunernas handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. En ny rapport visar att det finns stora brister i dem.
Christer Mattsson beskriver flera problem med handlingsplanerna: de är gjorda utan en lokal lägesbild, de fokuserar på en nationell hotbild och att många av dem är gjorda utan konkreta åtgärder om vad man ska göra.
Dessutom menar han att 15 procent av dem riskerar att bryta mot grundlagen.
– Sedan 1969 är det förbjudet registrera människors åsikter. Men flera av handlingsplanerna ska ta reda på vilka som träffas och vad de pratar om, säger Christer Mattsson.
Ska lämna uppgifterna till Säpo
Syftet med informationsinsamlingen ska vara att lämna över uppgifterna till säkerhetspolisen.
Christer Mattsson tror inte att kommunerna har påbörjat insamlingen av information, men anser att de kommer behöva ta bort de delarna ur handlingsplanerna.
– Vi talar inte om brottsliga handlingar, utan människor som befinner sig i radikala miljöer. Man får ju vara med i partier och organisationer, säger han.
Så är rapporten gjord
På uppdrag av SKL har Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet tagit fram en forskningsrapport om hur förekomsten av kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism såg ut i april 2017.
Segerstedtinstitutet har också analyserat innehållet i handlingsplanerna.
Syftet var att öka kunskapen om kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism och vilken roll handlingsplanerna har i det arbetet.
Källa: SKL